Martin Berglund, doktorand på Ångström rymdtekniskt centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet, har utvecklat ett instrument som bland annat kan revolutionera sökandet efter liv på Mars. Tekniken presenteras i hans nya doktorsavhandling.
Hos många djurarter skiljer sig kromosomerna åt mellan könen. Hanen har en Y-kromosom. Men hos en del djur, till exempel hos fåglar, är det tvärtom. Där har honorna en egen könskromosom, W-kromosomen. Uppsalaforskare har nu för första gången kartlagt den genetiska sammansättningen och evolutionen hos W-kromosomen.
Förlossningsrädsla är vanligt bland kvinnor och förekommer hos 8-23 procent under graviditet och barnafödande. Fem procent av kvinnorna har svår förlossningsrädsla. I en ny studie från Uppsala universitet visar Elin Ternström att det är dubbelt så vanligt med förlossningsrädsla bland utlandsfödda kvinnor jämfört med kvinnor födda i Sverige.
Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har studerat risken att dö inom närmaste fem åren och dessutom utvecklat en unik hälsoriskkalkylator. De har använt en av världens största studiematerial, UK Biobank, innehållande data från nära en halv miljon personer. Resultaten väntas få stora användningsområden inom såväl samhälle som forskning.
Det är för tidigt att hävda att dinosauriernas gemensamma förfader hade fjädrar. Det visar forskning från brittiska Natural History Museum, kanadensiska Royal Ontario Museum och Uppsala universitet. Den nya studien publiceras idag i tidskriften Biology Letters.
Det kommer att skapas ett Uppsala Antibiotics Center vid Uppsala universitet. Det meddelade prorektor Anders Malmberg vid öppningen av toppmötet Uppsala Health Summit idag. Målet är det tvärvetenskapliga centret ska bli en regional, nationell och internationell kunskapsresurs och mötesplats inom antibiotikaresistensområdet.
Forskare världen över försöker att designa enzymer som fungerar lika effektivt som naturens egna, men ännu har ingen lyckats. I en ny studie, som publiceras i Nature Communications idag, presenterar Uppsalaforskare nya rön som ger en djupare förståelse av hur naturliga enzymer fungerar.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som inleds nästa vecka, ger Dr. Manica Balasegaram från internationella Läkare utan gränser den 1 juni en öppen föreläsning på temat. För journalister är det även möjligt att ta del av konferensens plenarföreläsningar 2-3 juni.
Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.
Att navelsträngen har betydelse för ett nyfött barn även sedan det lämnat livmodern visades för några år sedan av svenska forskare – en studie som fick stor internationell uppmärksamhet. I en uppföljande studie i tidskriften JAMA Pediatrics kan de nu visa samband mellan sen avnavling och barnets finmotorik vid fyra års ålder, särskilt hos pojkar.
Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.
För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.
Årets utställning i Carolina Rediviva uppmärksammar 500-årsjubileet av Andreas Vesalius födelse. Andreas Vesalius (1514–1564) räknas som den moderna anatomins grundare, och hans epokgörande verk De humani corporis fabrica, Människokroppens byggnad, från 1543 är en milstolpe i medicinens historia.
Flera stora forskningsprojekt undersöker möjligheten att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet. En svårighet i arbetet är att det är så varmt i reaktorn att man inte kan ha mätinstrument där. I en avhandling från Uppsala utforskas olika metoder för att beräkna neutronflödet från reaktorn för att på så sätt få fram information om vad som händer där inne.
Författaren och statsvetaren Francis Fukuyama vid Stanford universitetet är 2015 års mottagare av skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att med ”hisnande beläsenhet, skärpa och djärvhet kastat nytt ljus över framväxten av den moderna politiska ordningen” . Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda prisen som delas ut inom statskunskapen.
I en ny studie, publicerad i Nature, presenterar en forskargrupp från Uppsala universitet upptäckten av en ny mikroorganism. Denna mikroorganism representerar en felande länk i evolutionen av komplext liv och studien visar hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer.
Den 22 maj samlas kvinnor inom forskarvärlden till en konferens i syfte att uppmärksamma kvinnors väg till forskningstoppen och inspirera fler unga kvinnor att satsa på en forskarkarriär. Bland talarna finns flera internationellt ledande forskare som delar med sig av sina erfarenheter.
Asylsökandes chans att få stanna i Sverige påverkas av den politiska sammansättningen i nämndemannagruppen. Det visar en studie från Uppsala universitet, som för första gången kvantitativt undersöker hur nämndemannasystemet fungerar i praktiken.
I ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld behövs bra tolkar och i utbildningssammanhang och vid tester används ofta rollspel. Magnus Dahnberg har i en färsk avhandling från Uppsala universitet gjort en samtalsanalys och visar att olika saker mäts beroende på rollspelets upplägg.
Kriget i Ukraina och Rysslands upprustning har aktualiserat frågor som var centrala i Sveriges säkerhetspolitiska diskussioner på 1940-talet. Bör Sverige gå med i NATO? Hur kan små staters regeringar motstå kraftigt tryck från militärt starkare stormakter? På dagen 70 år efter VE-day (segerdagen i Europa), försvarars en ny avhandling från Uppsala universitet på detta ämne.