Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Personer med social fobi har för mycket serotonin – inte för lite

    Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.

  • Ny ledtråd till hur cancer orsakar organsvikt

    Cancer orsakar ofta en rad indirekta problem såsom blodproppar och sämre fungerande organ hos den drabbade individen. Orsakerna till denna organsvikt är fortfarande inte klarlagda. Nya fynd från en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att en typ av blodceller, neutrofiler, spelar en viktig roll i denna process. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

  • 2014 mest våldsamt sedan kalla krigets slut

    Under 2014 pågick 40 väpnade konflikter i världen. Det är det högsta antalet sedan 1999 och en ökning med 18 procent jämfört med de 34 konflikter som var aktiva 2013. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Även antalet stridsrelaterade dödsoffer ökade dramatiskt.

  • Läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar enzymer hos fisk

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Beijer undersökt hur läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar ett viktigt avgiftningsenzym hos fisk. Båda typerna av ämnen visade sig ha stor inverkan på enzymet. Avhandlingen visar också att förbättrade vattenreningsmetoder kan ta bort flera av de kända läkemedlen och andra kemikalier från avloppsvattnet.

  • Ny avhandling om det rättsliga skyddet för sambor

    Vad har man för rättsligt skydd som sambo? Kajsa Walleng vid Uppsala universitet, aktuell med avhandlingen ”Att leva som sambo”, menar att levnadsformen sambo är här för att stanna och att det är dags att anpassa det rättsliga skyddet för sambor så att det blir mer i takt med sin tid

  • Enklare och billigare metod för proteinanalyser i vävnader

    En ny metod för att studera proteiner, som inte kräver avancerad utrustning, specifika laboratorier eller dyra reagens, har tagits fram vid Uppsala universitet. Metoden skulle kunna utvecklas vidare för att användas inom vården, till exempel för sjukdomsdiagnostik.

  • Transplanterade stamceller kan återskapa förlorad känsel

    Ny forskning vid Uppsala universitet visar på lovande framsteg i användning av stamceller för behandling av skada på ryggmärgen. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, visar att humana stamceller som transplanteras till en ryggmärgsskada bidrar till återkomst av förlorad känsel.

  • Ny avhandling undersöker filantroper och ansvarsutkrävande

    I en ny avhandling i företagsekonomi från Uppsala universitet har Noomi Weinryb undersökt hur filantroper som skänker bort pengar för välgörande ändamål upplever ansvarsutkrävande för sitt eget givande. Hon har också tittat på hur filantroper i olika länder rättfärdigar sina gåvor.

  • DNA:t som bara honor har

    Hos många djurarter skiljer sig kromosomerna åt mellan könen. Hanen har en Y-kromosom. Men hos en del djur, till exempel hos fåglar, är det tvärtom. Där har honorna en egen könskromosom, W-kromosomen. Uppsalaforskare har nu för första gången kartlagt den genetiska sammansättningen och evolutionen hos W-kromosomen.

  • Dubbelt så vanligt med förlossningsrädsla bland utlandsfödda kvinnor

    Förlossningsrädsla är vanligt bland kvinnor och förekommer hos 8-23 procent under graviditet och barnafödande. Fem procent av kvinnorna har svår förlossningsrädsla. I en ny studie från Uppsala universitet visar Elin Ternström att det är dubbelt så vanligt med förlossningsrädsla bland utlandsfödda kvinnor jämfört med kvinnor födda i Sverige.

  • Omfattande studie över risk att dö inom fem år

    Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har studerat risken att dö inom närmaste fem åren och dessutom utvecklat en unik hälsoriskkalkylator. De har använt en av världens största studiematerial, UK Biobank, innehållande data från nära en halv miljon personer. Resultaten väntas få stora användningsområden inom såväl samhälle som forskning.

  • Uppsala universitet satsar på antibiotikacentrum

    ​Det kommer att skapas ett Uppsala Antibiotics Center vid Uppsala universitet. Det meddelade prorektor Anders Malmberg vid öppningen av toppmötet Uppsala Health Summit idag. Målet är det tvärvetenskapliga centret ska bli en regional, nationell och internationell kunskapsresurs och mötesplats inom antibiotikaresistensområdet.

  • Ett steg närmare fungerande designade enzymer

    Forskare världen över försöker att designa enzymer som fungerar lika effektivt som naturens egna, men ännu har ingen lyckats. I en ny studie, som publiceras i Nature Communications idag, presenterar Uppsalaforskare nya rön som ger en djupare förståelse av hur naturliga enzymer fungerar.

  • Nästa veckas Uppsala Health Summit inleds med öppen föreläsning

    Under toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som inleds nästa vecka, ger Dr. Manica Balasegaram från internationella Läkare utan gränser den 1 juni en öppen föreläsning på temat. För journalister är det även möjligt att ta del av konferensens plenarföreläsningar 2-3 juni.

  • Ny studie visar kemin bakom Sveriges allt brunare sjöar

    Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.

  • Bättre finmotorik hos sent avnavlade spädbarn

    Att navelsträngen har betydelse för ett nyfött barn även sedan det lämnat livmodern visades för några år sedan av svenska forskare – en studie som fick stor internationell uppmärksamhet. I en uppföljande studie i tidskriften JAMA Pediatrics kan de nu visa samband mellan sen avnavling och barnets finmotorik vid fyra års ålder, särskilt hos pojkar.

  • Kiselnitridbeläggningar kan göra att vi kan använda våra proteser längre

    Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.

  • För tidigt födda barn har försämrad funktion i ögats tappar och stavar

    För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.

Visa mer