Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.
Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.
Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.
I konkurrens med ett stort antal europeiska lärosäten har Uppsala universitet tilldelats koordineringsrollen i kapacitetsuppbyggnadsprojektet EMISHA i Sydafrika (Entrepreneurship, Modernization and Innovation in SoutH Africa).
Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.
IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).
I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Polarforskningssekretariatet genomförs en månadslång expedition till Grönland med start i slutet av juli. Syftet är att öka kunskapen om hur ryggradsdjurs funktion och anpassning påverkats av övergångar mellan land och vatten under evolutionen.
Svenska forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet visar nu att gener som styr biologiska klockor i kroppens olika celler och vävnader förändras efter en natts sömnbrist. Studien publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.
När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.
I sommar firar Klubbans biologiska station i Fiskebäckskil 100 år. Den startades för att studenter skulle få lära sig om marint biologiskt liv och sedan dess har cirka 20 000 studenter haft förmånen att förlägga en period under sin utbildning till västkusten.
Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.
Cancer orsakar ofta en rad indirekta problem såsom blodproppar och sämre fungerande organ hos den drabbade individen. Orsakerna till denna organsvikt är fortfarande inte klarlagda. Nya fynd från en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att en typ av blodceller, neutrofiler, spelar en viktig roll i denna process. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.
Under 2014 pågick 40 väpnade konflikter i världen. Det är det högsta antalet sedan 1999 och en ökning med 18 procent jämfört med de 34 konflikter som var aktiva 2013. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Även antalet stridsrelaterade dödsoffer ökade dramatiskt.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Beijer undersökt hur läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar ett viktigt avgiftningsenzym hos fisk. Båda typerna av ämnen visade sig ha stor inverkan på enzymet. Avhandlingen visar också att förbättrade vattenreningsmetoder kan ta bort flera av de kända läkemedlen och andra kemikalier från avloppsvattnet.
Vad har man för rättsligt skydd som sambo? Kajsa Walleng vid Uppsala universitet, aktuell med avhandlingen ”Att leva som sambo”, menar att levnadsformen sambo är här för att stanna och att det är dags att anpassa det rättsliga skyddet för sambor så att det blir mer i takt med sin tid
En ny metod för att studera proteiner, som inte kräver avancerad utrustning, specifika laboratorier eller dyra reagens, har tagits fram vid Uppsala universitet. Metoden skulle kunna utvecklas vidare för att användas inom vården, till exempel för sjukdomsdiagnostik.
Ny forskning vid Uppsala universitet visar på lovande framsteg i användning av stamceller för behandling av skada på ryggmärgen. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, visar att humana stamceller som transplanteras till en ryggmärgsskada bidrar till återkomst av förlorad känsel.
I en ny avhandling i företagsekonomi från Uppsala universitet har Noomi Weinryb undersökt hur filantroper som skänker bort pengar för välgörande ändamål upplever ansvarsutkrävande för sitt eget givande. Hon har också tittat på hur filantroper i olika länder rättfärdigar sina gåvor.
Martin Berglund, doktorand på Ångström rymdtekniskt centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet, har utvecklat ett instrument som bland annat kan revolutionera sökandet efter liv på Mars. Tekniken presenteras i hans nya doktorsavhandling.