En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Maria Strømme, professor i nanoteknologi. Hon får det för sitt breda engagemang i att nyttiggöra och kommunicera forskning. Beslutet om priset har fattats av rektor.
Med hjälp av jätteteleskopet Alma i Chile har astronomer från bland annat Sverige hittat syre längre bort i rymden än någonsin tidigare. I tidskriften Science skriver forskarna om upptäckten av en emissionslinje från joniserat syre i en extremt avlägsen galax. Fyndet öppnar för nya metoder för att studera galaxer i universums barndom och ger en viktig pusselbit till en epok i universums historia.
De senaste årens trend med ett ökat antal döda i organiserat våld är bruten. Detta visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Däremot fortsätter antalet väpnade konflikter där staten är inblandad att öka, från 41 aktiva konflikter 2014 till hela 50 under 2015.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Hos en isolerad population bin i södra Afrika förökar sig honorna utan att några hannar är inblandade. En forskargrupp vid Uppsala universitet och i Sydafrika har sekvenserat binas genom och sett hur dessa bin skiljer sig från andra honungsbin som förökar sig sexuellt. Studien publiceras i PLOS Genetics.
I en ny studie, publicerad i Science, har forskare från Uppsala universitet upptäckt att tidiga utvecklingsstadier av fisk som är exponerade för mikroplastpartiklar förändrar sitt beteende och växer sämre, vilket leder till mycket hög dödlighet. Forskarna upptäckte även att abborrlarver som hade tillgång till mikroplastpartiklar valde dessa framför naturlig föda som zooplankton.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Linnéa Bruno undersökt statens hantering av fäders våld mot barn och mödrar - när, hur och för vem våld representeras som problem. I sitt material har hon bland annat sett att problemet främst ses som en konflikt mellan vuxna och att förövare med icke-nordiskt namn oftare bedömdes som farligare eller oviktigare för sina barn.
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.
En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.
Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Uppsala universitet kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.
Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som uppkommer hos människa. I en studie som publiceras i tidskriften PLOS Genetics har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använt genetiska undersökningar av olika hundraser för att identifiera gener som kan ha betydelse för uppkomsten av hjärntumörer hos både hund och människa.
I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook University i Australien att korallblekning och koralldöd har dramatiska följder inte bara för korallen utan för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Forskare och läkare vid Uppsala universitet har tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners funnit genvarianter som förutsäger risk för en svår biverkan vid behandling av giftstruma. Resultaten publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Edman undersökt munhälsans utveckling över en 30 årsperiod. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av.
Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.
En av de allra mest intressanta aspekterna av Darwinfinkarnas evolution är hur olika arter utvecklat olika sorters näbbar för att kunna utnyttja olika födoresurser på Galápagos. En grupp forskare från Uppsala universitet, SLU och Princeton University har nu identifierat en specifik gen som förklarar skillnader i näbbens storlek hos Darwinfinkar. Studien publiceras i Science.
Under sällsynta omständigheter kan DNA hoppa från en art till en annan. Om DNA från en parasit hoppar till dess värd kan detta lämna spår som kan hittas miljontals år senare som en sorts “DNA-fossil”. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny typ av så kallade transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter och rundmaskar.