Den 7-9 september samlas rektorer och forskare från södra Afrika och de nordiska länderna för att diskutera styrmodeller bortom NPM, New Public Management – en modell som möter allt starkare kritik från offentligt arbetsliv. Media och allmänhet hälsas välkomna till ett öppet panelsamtal den första konferensdagen då bland andra Mauritius president Ameenah Gurib-Fakim deltar.
Ångest och rädslor är vanliga problem som drabbar många och en vanlig behandling är exponeringsterapi. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie, publicerad i Current Biology, visat hur man genom att störa återskapandet av ett rädslominnen kan förbättra effekten av exponering och få personer med spindelfobi att bli mindre rädda.
Klimatforskaren Kevin Anderson blir Uppsala universitets andra gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning på området klimatledarskap. Han kommer att fortsätta Doreen Stabinskys arbete med att bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.
Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.
Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.
Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.
En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Maria Strømme, professor i nanoteknologi. Hon får det för sitt breda engagemang i att nyttiggöra och kommunicera forskning. Beslutet om priset har fattats av rektor.
Med hjälp av jätteteleskopet Alma i Chile har astronomer från bland annat Sverige hittat syre längre bort i rymden än någonsin tidigare. I tidskriften Science skriver forskarna om upptäckten av en emissionslinje från joniserat syre i en extremt avlägsen galax. Fyndet öppnar för nya metoder för att studera galaxer i universums barndom och ger en viktig pusselbit till en epok i universums historia.
De senaste årens trend med ett ökat antal döda i organiserat våld är bruten. Detta visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Däremot fortsätter antalet väpnade konflikter där staten är inblandad att öka, från 41 aktiva konflikter 2014 till hela 50 under 2015.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Hos en isolerad population bin i södra Afrika förökar sig honorna utan att några hannar är inblandade. En forskargrupp vid Uppsala universitet och i Sydafrika har sekvenserat binas genom och sett hur dessa bin skiljer sig från andra honungsbin som förökar sig sexuellt. Studien publiceras i PLOS Genetics.
I en ny studie, publicerad i Science, har forskare från Uppsala universitet upptäckt att tidiga utvecklingsstadier av fisk som är exponerade för mikroplastpartiklar förändrar sitt beteende och växer sämre, vilket leder till mycket hög dödlighet. Forskarna upptäckte även att abborrlarver som hade tillgång till mikroplastpartiklar valde dessa framför naturlig föda som zooplankton.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Linnéa Bruno undersökt statens hantering av fäders våld mot barn och mödrar - när, hur och för vem våld representeras som problem. I sitt material har hon bland annat sett att problemet främst ses som en konflikt mellan vuxna och att förövare med icke-nordiskt namn oftare bedömdes som farligare eller oviktigare för sina barn.
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.
En ny studie från Uppsala universitet visar att skiftarbetare behövde mer tid på sig än andra för att slutföra ett test som ofta används av läkare för att screena för kognitiv försämring. De individer som slutat med skiftarbete för mer än fem år sedan var dock lika snabba som gruppen som inte arbetade skift. Resultaten publiceras i tidskriften Neurobiology of Aging.
Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Uppsala universitet kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.