I en unik donation har serietecknaren Liv Strömquist skänkt samtliga nummer av seriefanzinet Rikedomen till Uppsala universitetsbibliotek. Dessa kommer att visas upp i en ny serietidningsutställning som nyligen slagit upp portarna. I samband med utställningen kommer också ett symposium om serieforskning att hållas.
Snabbt, spännande och lätt att förstå. Den 30 september är det dags för åtta nya forskare att utmana sig själva och varandra i tävlingen Forskar Grand Prix på Västgöta nation i Uppsala. Ämnena spänner från psykologi till fission och atomkärnor.
I en ny studie, publicerad i Nature, visar en internationell forskargrupp att fossil av den 360 miljoner år gamla tetrapoden Acanthostega kommer från unga djur och inte från vuxna som man tidigare antagit. Acanthostega utgör en av de ikoniska övergångsformerna mellan fisk och landlevande djur och upptäckten sprider nytt ljus över artens livscykel och ryggradsdjurens första kliv upp på land.
Uppsala universitet har mottagit sin första donation för ämnet sociologi för ett Hans L Zetterberg pris till ”yngre forskare, svenska eller utländska, som med sitt vetenskapliga arbete, helst genom att fruktbart kombinera teori och praktik, flyttat fram forskningsfronten”. Priset skall delas ut årligen och skall ses som internationellt. Prissumman är 100 000 kronor.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har gått igenom elva flugsnappares hela genetiska kod för att hitta mutationer. Det är första gången någon har lyckats att direkt mäta frekvensen av mutationer hos fåglar. När de nya resultaten sammanställdes med mutationsfrekvensen hos andra arter sågs ett tydligt samband: ju vanligare en art är, desto lägre mutationsfrekvens har den
Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.
Den 7-9 september samlas rektorer och forskare från södra Afrika och de nordiska länderna för att diskutera styrmodeller bortom NPM, New Public Management – en modell som möter allt starkare kritik från offentligt arbetsliv. Media och allmänhet hälsas välkomna till ett öppet panelsamtal den första konferensdagen då bland andra Mauritius president Ameenah Gurib-Fakim deltar.
Ångest och rädslor är vanliga problem som drabbar många och en vanlig behandling är exponeringsterapi. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie, publicerad i Current Biology, visat hur man genom att störa återskapandet av ett rädslominnen kan förbättra effekten av exponering och få personer med spindelfobi att bli mindre rädda.
Klimatforskaren Kevin Anderson blir Uppsala universitets andra gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning på området klimatledarskap. Han kommer att fortsätta Doreen Stabinskys arbete med att bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.
Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.
Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.
Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.
En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Maria Strømme, professor i nanoteknologi. Hon får det för sitt breda engagemang i att nyttiggöra och kommunicera forskning. Beslutet om priset har fattats av rektor.
Med hjälp av jätteteleskopet Alma i Chile har astronomer från bland annat Sverige hittat syre längre bort i rymden än någonsin tidigare. I tidskriften Science skriver forskarna om upptäckten av en emissionslinje från joniserat syre i en extremt avlägsen galax. Fyndet öppnar för nya metoder för att studera galaxer i universums barndom och ger en viktig pusselbit till en epok i universums historia.
De senaste årens trend med ett ökat antal döda i organiserat våld är bruten. Detta visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Däremot fortsätter antalet väpnade konflikter där staten är inblandad att öka, från 41 aktiva konflikter 2014 till hela 50 under 2015.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Hos en isolerad population bin i södra Afrika förökar sig honorna utan att några hannar är inblandade. En forskargrupp vid Uppsala universitet och i Sydafrika har sekvenserat binas genom och sett hur dessa bin skiljer sig från andra honungsbin som förökar sig sexuellt. Studien publiceras i PLOS Genetics.