Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Fossila fotspår utmanar etablerade teorier om människans ursprung

    Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.

  • “Ny” urtida marin reptil hittad i Tyskland – först i sitt slag

    Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.

  • ​Blodprovsbaserat verktyg för riskbedömning vid kranskärlssjukdom

    En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.

  • Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur

    Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.

  • Möt Uppsala universitets forskare i Almedalen

    ​Varför används inte den kunskap som finns om hur friska och produktiva arbetsplatser skapas? Vem ska lösa antibiotikaresistenskrisen? Oredlighet i forskning och etikprövning – hur skyddas patienten? Uppsala universitet bjuder in till en rad angelägna panelsamtal under Almedalsveckan.

  • Generna gör att fåglar lär sig sin egen arts sång

    Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.

  • Tedrickande kan leda till epigenetiska förändringar hos kvinnor

    Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att tedrickande hos kvinnor leder till epigenetiska förändringar i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.

  • Barn vid ”genusneutrala” förskolor har mindre stereotypa attityder

    Barn som går på förskolor där man tillämpar normmedveten pedagogik gör mindre könsstereotypa antaganden om andra barn. De är också mer intresserade att leka med nya barn av motsatt kön. Det visar resultat från forskare vid bland annat Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.

  • Ungdomar har dåliga kunskaper i livsmedelshygien

    Uppskattningsvis inträffar fler än 500 000 fall av matförgiftning varje år till en samhällskostnad av mer än en miljard kronor. Att hantera livsmedel rätt är en kunskapsfråga och i en ny avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.

  • Nytt nanomaterial med potential för miljövänlig vätgasproduktion

    Generering av vätgas från vatten med hjälp av solenergi och billiga fotokatalytiska material har engagerat forskare under lång tid. I en artikel i tidsskriften Energy and Environmental Science presenterar forskare från Uppsala universitet ett kostnadseffektivt och miljövänligt nanomaterial av organisk polymer för väteproduktion, samt föreslår en mekanism för hur den aktiva ytan fungerar.

  • Tvådimensionell magnetisk ordning förverkligad i ett molekylärt schackbrädsystem

    Att realisera magnetisk ordning i lågdimensionella system som består av bara en eller två dimensioner har varit ett forskningsmål sedan länge. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications visar Uppsalaforskare att magnetisk ordning kan skapas i ett tvådimensionellt schackbrädgitter bestående av metallorganiska molekyler som är bara ett atomskikt tjockt.

  • Artikel om mikroplastpartiklar dras tillbaka

    Forskarna bakom den kritiserade forskningsartikeln om fisklarvers konsumtion av mikroplastpartiklar har själva begärt att artikeln ska återkallas från tidskriften Science. Det skedde i slutet av förra veckan efter att Centrala etikprövningsnämndens yttrande innehållit skarp kritik mot studien.

  • ​B-vitaminer kan motverka epigenetiska effekter av luftföroreningar

    En ny studie av forskare vid Columbia University Mailman School of Public Health och Uppsala universitet visade att B-vitaminer kan spela en avgörande roll för att minska effekterna av luftföroreningar på vårt epigenom. Resultaten har publicerats online i tidskriften PNAS.

  • Var femte boende överanvänder el på grannarnas bekostnad

    Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences USA.

  • Skolelevers mätningar har lagt grunden till viktiga forskningsresultat

    Nästan 3500 skolelever har med sina mätningar och prover bidragit till en forskningsstudie om insjöar och global uppvärmning som nu publiceras i vetenskaplig tidskrift. Resultaten visar att vattentemperaturerna generellt håller sig låga trots att luften blir varmare, vilket bidrar till att dämpa utflödet av växthusgaser.

  • Tid för reflektion gav bättre måltider för de äldre

    Ett år av återkommande dietist-ledd handledning för personal på äldreboenden resulterade i en bättre måltidssituation för de äldre, bland annat avseende dukning, servering, ljudnivå och social interaktion mellan personal och brukare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Hos vissa av de äldre som bodde på de aktuella äldreboendena påverkades minnesförmågan positivt.

  • ​​Nästan bara män migrerade från stäpperna i öster till Europa för 5 000 år sedan

    Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern. Migrationen som spred jordbruket till Europa omkring 4 000 år tidigare omfattade dock både män och kvinnor, troligen hela familjer.

  • Ny princip för epigenetik i mastceller

    I en ny studie har man hittat bevis för en ny princip för hur epigenetiska förändringar kan åstadkommas. -Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

  • “Asgård-mikrober” visar hur komplexa celler bildades

    I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp ledd av Thijs Ettema vid Uppsala universitet upptäckten av en ny grupp mikroorganismer. Studien bidrar med nya detaljer om hur det gick till för flera miljarder år sedan när de komplexa celltyper som bygger upp växter och svampar, men även djur och människor, gradvis utvecklades från enklare mikrobiella förfäder.

  • 100 gånger bättre tidsupplösning med ny mikroskopimetod

    ​En forskargrupp vid Uppsala universitet har tillsammans med en forskargrupp på Max Planck-institutet i Göttingen, Tyskland, utvecklat en helt ny typ av mikroskopi. Det nya mikroskopet gör det möjligt att följa enstaka molekyler i levande celler med 100 gånger bättre tidsupplösning än tidigare.

Visa mer