Sedan många år tillbaka är det tradition att de nyutnämnda Nobelpristagarna blir inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelprisfestligheterna. Den 13 december föreläser flera av 2017 års nobelpristagare. Alla är välkomna att komma och lyssna! Samtliga föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.
Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan. Studien publiceras idag i Science.
Inversioner behövs inte för att bilda supergener. Forskare vid Uppsala universitet kan visa att supergener kan bildas även på kromosomer som saknar inversioner eller andra strukturella förändringar. Det visar en ny studie som är publicerad i Nature Communications.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har för första gången i detalj kartlagt hur arvsmassan hos en hotad djurart påverkas av kraftig inavel. Den storskaliga studien av den skandinaviska vargstammen publiceras i Nature Ecology & Evolution.
Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner, som är gjord av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
France Mentré, professor i biostatistik vid INSERM – Universitet Paris Diderot i Frankrike, har utsetts till hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten. Hon utvecklar metoder för att optimera modellbaserad design och analys av kliniska läkemedelsstudier. Till exempel bidrog hon under ebolaepedemin med beräkningar som låg till grund för hur ett av de nya läkemedlen mot sjukdomen ska doseras.
Ännu en ny sorts havsreptil från dinosauriernas tidsålder har identifierats av svenska och tyska forskare. Arminisaurus schuberti var en sorts plesiosaurus som simmade runt i det hav som för 190 miljoner år sedan sträckte sig över Tyskland. Fynden beskrivs i den paleontologiska tidskriften Alcheringa.
Carina Burman, författare, kulturskribent och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sitt populärvetenskapliga författarskap som ofta tar avstamp i den egna forskningen.
Vi vet att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att genernas effekt på risken för övervikt inte är statisk utan påverkas av vår livsstil. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.
Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.
En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.
Varför används inte den kunskap som finns om hur friska och produktiva arbetsplatser skapas? Vem ska lösa antibiotikaresistenskrisen? Oredlighet i forskning och etikprövning – hur skyddas patienten? Uppsala universitet bjuder in till en rad angelägna panelsamtal under Almedalsveckan.
Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.
Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att tedrickande hos kvinnor leder till epigenetiska förändringar i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.
Barn som går på förskolor där man tillämpar normmedveten pedagogik gör mindre könsstereotypa antaganden om andra barn. De är också mer intresserade att leka med nya barn av motsatt kön. Det visar resultat från forskare vid bland annat Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.
Uppskattningsvis inträffar fler än 500 000 fall av matförgiftning varje år till en samhällskostnad av mer än en miljard kronor. Att hantera livsmedel rätt är en kunskapsfråga och i en ny avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.
Generering av vätgas från vatten med hjälp av solenergi och billiga fotokatalytiska material har engagerat forskare under lång tid. I en artikel i tidsskriften Energy and Environmental Science presenterar forskare från Uppsala universitet ett kostnadseffektivt och miljövänligt nanomaterial av organisk polymer för väteproduktion, samt föreslår en mekanism för hur den aktiva ytan fungerar.
Att realisera magnetisk ordning i lågdimensionella system som består av bara en eller två dimensioner har varit ett forskningsmål sedan länge. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications visar Uppsalaforskare att magnetisk ordning kan skapas i ett tvådimensionellt schackbrädgitter bestående av metallorganiska molekyler som är bara ett atomskikt tjockt.