Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet visar i en ny studie att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.
I en tvärvetenskaplig studie publicerad i PNAS har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4000 år av Iberiska halvöns förhistoria.
Både den östasiatiska sommarmonsunen och utbredningen av öken i Eurasien under istiden påverkades av isvolymer och ändringar i havsnivåerna i betydligt högre grad än man tidigare trott. Det visar en studie ledd av forskare vid Uppsala universitet som publicerats i Nature Communications.
Datorspelande ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Det visar två nya studier från Uppsala universitet.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
I en ny studie publicerad i PLOS Biology beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
Sedan många år tillbaka är det tradition att de nyutnämnda Nobelpristagarna blir inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelprisfestligheterna. Den 13 december föreläser flera av 2017 års nobelpristagare. Alla är välkomna att komma och lyssna! Samtliga föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.
Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan. Studien publiceras idag i Science.
Inversioner behövs inte för att bilda supergener. Forskare vid Uppsala universitet kan visa att supergener kan bildas även på kromosomer som saknar inversioner eller andra strukturella förändringar. Det visar en ny studie som är publicerad i Nature Communications.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har för första gången i detalj kartlagt hur arvsmassan hos en hotad djurart påverkas av kraftig inavel. Den storskaliga studien av den skandinaviska vargstammen publiceras i Nature Ecology & Evolution.
Många mutationer i fyra viktiga gener i hjärnans synapser kan associeras med tvångssyndrom, OCD, hos människor. Det visar en ny studie som omfattar över 1000 patienter och ungefär lika många kontrollpersoner, som är gjord av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
France Mentré, professor i biostatistik vid INSERM – Universitet Paris Diderot i Frankrike, har utsetts till hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten. Hon utvecklar metoder för att optimera modellbaserad design och analys av kliniska läkemedelsstudier. Till exempel bidrog hon under ebolaepedemin med beräkningar som låg till grund för hur ett av de nya läkemedlen mot sjukdomen ska doseras.
Ännu en ny sorts havsreptil från dinosauriernas tidsålder har identifierats av svenska och tyska forskare. Arminisaurus schuberti var en sorts plesiosaurus som simmade runt i det hav som för 190 miljoner år sedan sträckte sig över Tyskland. Fynden beskrivs i den paleontologiska tidskriften Alcheringa.
Carina Burman, författare, kulturskribent och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sitt populärvetenskapliga författarskap som ofta tar avstamp i den egna forskningen.
Vi vet att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att genernas effekt på risken för övervikt inte är statisk utan påverkas av vår livsstil. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.
Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.
En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.