Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.
Det finns inte en sorts spermie som alltid är den bästa. I alla fall inte hos halsbandsflugsnappare. Vilken spermietyp som är mest framgångsrik beror på hanens övriga egenskaper. Det visar Uppsalaforskare i en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology.
För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Uppsala universitet och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.
Forskare vid Uppsala universitet, SLU, Tartu universitet och EMBL i Heidelberg har genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.
I ett internationellt samarbete kunde Uppsalafysiker bevisa existensen av två olika topologiska kvanttillstånd i ett enskilt material, Hf2Te2P. Topologiska material uppvisar ovanliga materiefaser som t ex kvanttillstånd där elektronernas rörelse inte kan påverkas utifrån, vilket på ett effektivt sätt skyddar tillståndet mot störningar.
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya funktioner uppstår. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att virus som infekterar bakterier, så kallade bakteriofager, kan medverka till nya funktioner genom att synliggöra dold potential hos sina värdbakterier.
I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.
I en studie som publiceras i Current Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet nya resultat kring den encelliga modellorganismen Stentor polymorphus, som används för att studera regeneration. Studien tillämpade nyutvecklade metoder som tillät forskarna att studera genuttrycket i individuella celler.
Årets Fulbright-föreläsning ges av Thomas J. Brown från University of South Carolina, där han är professor i amerikansk historia. Han har specialiserat sig på det amerikanska inbördeskriget, bland annat för hur det har framställts och firats i olika minnespraktiker under tiden efter 1865.
Uppsala universitet har sedan länge haft ett stort engagemang i Sydafrika och nu tas ytterligare ett steg. The South Africa – Sweden University Forum, Sasuf, involverar hela 30 universitet i Sydafrika och Sverige samt ett antal forskningsfinansiärer och andra aktörer. Syftet är att skapa forskningssamarbeten inom hållbar utveckling.
Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet visar i en ny studie att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.
I en tvärvetenskaplig studie publicerad i PNAS har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4000 år av Iberiska halvöns förhistoria.
Både den östasiatiska sommarmonsunen och utbredningen av öken i Eurasien under istiden påverkades av isvolymer och ändringar i havsnivåerna i betydligt högre grad än man tidigare trott. Det visar en studie ledd av forskare vid Uppsala universitet som publicerats i Nature Communications.
Datorspelande ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Det visar två nya studier från Uppsala universitet.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
I en ny studie publicerad i PLOS Biology beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
Sedan många år tillbaka är det tradition att de nyutnämnda Nobelpristagarna blir inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelprisfestligheterna. Den 13 december föreläser flera av 2017 års nobelpristagare. Alla är välkomna att komma och lyssna! Samtliga föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.
Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan. Studien publiceras idag i Science.
Inversioner behövs inte för att bilda supergener. Forskare vid Uppsala universitet kan visa att supergener kan bildas även på kromosomer som saknar inversioner eller andra strukturella förändringar. Det visar en ny studie som är publicerad i Nature Communications.