Under perioden trias levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn.
I en ny artikel som publiceras i Nature visar ett internationellt forskarlag högupplösta bilder av fotosystem II, proteinkomplexet som spjälkar vatten till vätejoner och syre i fotosyntesen. Bilderna kommer att kunna hjälpa forskare att förstå den komplicerade vattenspjälkningsmekanismen och öppna upp för utvecklingen av effektiva och prisvärda apparater för att framställa solbränslen.
Nu blir det möjligt att forska om omvärldsuppfattningar och rumslighet i medeltida svensk och dansk litteratur. Den nya forskningsinfrastrukturen Norse World som nu lanseras, är en digital tvärvetenskaplig resurs som vänder sig till bland annat forskare inom filologi, historia, litteraturvetenskap och digital humaniora. Forskningen är fritt tillgänglig för både forskare och allmänhet.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier. Den har under de senare åren har svampen påträffats hos flera arter i Sverige. I en studie publicerad i PLOS ONE visar forskare från Uppsala universitet att andelen infekterade individer varierar stort mellan arter och att både dammens karaktär och det omkringliggande landskapet påverkar.
Genom slumpmässiga mutationer förändras våra proteiner utan att funktionen ändras. Men ibland uppkommer nya funktioner till följd av förändringar i proteiner. Forskare vid UU har i detalj studerat hur en ny interaktion mellan två proteiner uppkom och förstärktes. Resultaten publiceras i Science Advances och visar att flera faktorer samverkar när bindningsstyrkan mellan proteinerna optimeras.
Fossilerade steroider visar att det fanns svampdjur, som tillhör djurriket, i marina miljöer åtminstone 100 miljoner år före den kambriska explosionen som gav upphov till en mångfald av djurarter och organismer. Det nya fyndet stöder tidigare forskning vars slutsatser på sin tid inte godtogs av det vetenskapliga samfundet.
Själviska gener är gener som sprids vidare till nästa generation men som inte har någon fördel för individen i stort och kan ibland vara skadliga. Forskare vid Uppsala universitet har för första gången sekvenserat, eller kartlagt, två stycken själviska gener i mögelsvampen Neurospora intermedia som får svampsporer att döda sina syskon.
Den 17 oktober invigs det nya Centrum för socialt arbete, Cesar, som ingår i en satsning på utbildning och forskning i detta ämne vid Uppsala universitet. I samband med invigningen arrangeras ett vetenskapligt symposium på temat Våld, kön och kriminalitet – socialt arbete med förövare och utsatta, till vilket journalister är välkomna.
Kroppen använder smärta som varningssignal, men det är också en osynlig sjukdom. Årets Rudbeckdag den 19 oktober bjuder på föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter av smärta. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik.
Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de med hjälp av en helt ny metod tillverkat ett artificiellt enzym som fungerar tillsammans med levande cellers metabolism. Dessa enzymer kan använda cellernas egna energiproduktion och producera vätgas från solenergi.
En etablerad dogm inom biologisk forskning har länge varit att cellens proteinfabrik, ribosomen, fungerar på samma sätt i alla celler och under alla förhållanden. I en internationell studie med medverkande från Weill Cornell Medicine och Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften Cell Reports visar forskarna att det är en sanning som inte längre håller.
Hur uppstår de storskaliga mönstren i evolutionen? Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds hävdar i en ny vetenskaplig artikel att många evolutionära mönster i själva verket beror på ett slags statistisk bias som gör att vi oundvikligen ser det förflutna ur vår nutida synvinkel.
Joseph Minahan, professor i teoretisk fysik har tillsammans med Maria Strömme, professor i nanoteknologi utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.
Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.
Det finns inte en sorts spermie som alltid är den bästa. I alla fall inte hos halsbandsflugsnappare. Vilken spermietyp som är mest framgångsrik beror på hanens övriga egenskaper. Det visar Uppsalaforskare i en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology.
För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Uppsala universitet och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.
