Det europeiska projektet SUNRISE, “Solenergi för en cirkulär ekonomi”, har valts ut som ett av sex Coordination and Support Actions (CSA) inom programmet Horisont 2020. Med en finansiering på en miljon euro kommer projektet att vara under ett år (start våren 2019) och skapa förutsättningarna för ett storskaligt europeiskt forskningsprojekt. Uppsala universitet leder den svenska delen av projektet
Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.
Vad krävs för att vi ska kunna lagra koldioxid i berggrund och därmed minska människans påverkan på jordens klimat? Påverkar klimatförändringar i kombination med miljögifter människans hälsa? Vid Celsius-Linné-föreläsningarna den 7 februari presenterar geologen Martin Blunt och mikrobiologen tillika toxikologen Linda S. Birnbaum forskningsrön om några av mänsklighetens största utmaningar.
Ny forskning visar att ungefär 35,300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om ifall den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.
För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.
En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Scientific Data.
En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.
En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen.
När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia.
Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.
Forskare vid Uppsala universitet har formulerat en ny modell för vårt universum som kan lösa gåtan med den mörka energin. Den nya artikeln, publicerad i Physical Review Letters, föreslår ett nytt sätt att konstruera ett universum med mörk energi där vårt universum rider på en expanderande bubbla i en extra dimension.
Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.
Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.
Hade vi varit medelsvenssons på 1800-talet hade det snart varit dags för julbadet, vårt enda riktiga varmbad i år. Men mot slutet av seklet började provinsialläkare sprida råd och budskap om vikten av personlig hygien och offentliga badstugor började byggas på landsbygden. Om detta handlar en ny avhandling i ekonomisk historia av Karolina Wiell vid Uppsala universitet.
Under perioden trias levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn.
I en ny artikel som publiceras i Nature visar ett internationellt forskarlag högupplösta bilder av fotosystem II, proteinkomplexet som spjälkar vatten till vätejoner och syre i fotosyntesen. Bilderna kommer att kunna hjälpa forskare att förstå den komplicerade vattenspjälkningsmekanismen och öppna upp för utvecklingen av effektiva och prisvärda apparater för att framställa solbränslen.
Nu blir det möjligt att forska om omvärldsuppfattningar och rumslighet i medeltida svensk och dansk litteratur. Den nya forskningsinfrastrukturen Norse World som nu lanseras, är en digital tvärvetenskaplig resurs som vänder sig till bland annat forskare inom filologi, historia, litteraturvetenskap och digital humaniora. Forskningen är fritt tillgänglig för både forskare och allmänhet.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier. Den har under de senare åren har svampen påträffats hos flera arter i Sverige. I en studie publicerad i PLOS ONE visar forskare från Uppsala universitet att andelen infekterade individer varierar stort mellan arter och att både dammens karaktär och det omkringliggande landskapet påverkar.
Genom slumpmässiga mutationer förändras våra proteiner utan att funktionen ändras. Men ibland uppkommer nya funktioner till följd av förändringar i proteiner. Forskare vid UU har i detalj studerat hur en ny interaktion mellan två proteiner uppkom och förstärktes. Resultaten publiceras i Science Advances och visar att flera faktorer samverkar när bindningsstyrkan mellan proteinerna optimeras.
Fossilerade steroider visar att det fanns svampdjur, som tillhör djurriket, i marina miljöer åtminstone 100 miljoner år före den kambriska explosionen som gav upphov till en mångfald av djurarter och organismer. Det nya fyndet stöder tidigare forskning vars slutsatser på sin tid inte godtogs av det vetenskapliga samfundet.
