Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Nytt supraledande tvådimensionellt material upptäckt

    Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider upptäcktes för 30 år sedan men orsaken till deras höga övergångstemperatur är fortfarande en gåta. För att komma närmare gåtans lösning presenterar Uppsalaforskare nu ett nyupptäckt material som är supraledande trots att det bara är tre atomer tjockt.

  • Alkistis Skalkidou får Eric K. Fernströms Svenska Pris

    Medicinska och farmaceutiska fakultetens priskommitté vid Uppsala universitet har beslutat att tilldela Alkistis Skalkidou, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, årets Eric K. Fernströms Svenska pris.

  • Hjärnäpplet till Helena Danielson

    Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Helena Danielson, professor i biokemi, under sin karriär kombinerat excellent forskning och akademiskt ledarskap med entreprenörskap och deltagande i den vidare innovationsmiljön i Uppsala.

  • Generna påverkar valet att skaffa hund

    En grupp svenska och brittiska forskare har i en ny studie undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret. Resultaten visar att en persons gener har stort inflytande över valet att skaffa hund. Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte.

  • Soapbox Science för första gången i Uppsala

    Under eftermiddagen den 25 maj arrangeras Soapbox Science i Uppsala. Tolv kvinnliga forskare från Uppsala universitet och SLU kommer att berätta om sin forskning för allmänheten. Syftet med arrangemanget är dels att träffa och inspirera människor som annars inte skulle komma i kontakt med forskning, dels att lyfta fram kvinnliga forskare och den forskning de bedriver.

  • Svenska och sydafrikanska universitet i samarbete kring Agenda 2030-utmaningar

    Representanter för svenska och sydafrikanska universitet samlas den 6-10 maj för nätverket Sasufs forsknings-och innovationsvecka i Stellenbosch, Sydafrika. Syftet är samarbete kring Agenda 2030-utmaningarna. Förra året arrangerades en första succéartad träff och sedan dess har intresset från forskare, lärosäten och finansiärer i båda länderna växt explosionsartat.

  • Attityder till risk undersökt i ny avhandling

    I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.

  • Långlivade föräldrar får avkomma med högre reproduktion

    Genom att manipulera genuttrycket hos en särskild gen som styr åldrande kunde forskare få rundmaskar att bli mer än dubbelt så gamla. Till forskarnas förvåning fick sedan barnen till dessa långlivade maskar fler ungar än andra. Den genetiska manipulationen hade alltså gett högre reproduktion i nästa släktled.

  • Europeisk murödla – variation i färg och beteende, och hur detta möjligen hänger ihop

    Reptiler visar en häpnadsväckande färgvariation och inom vissa arter så förekommer det olika färgvarianter. Nu visar en internationell forskargrupp att två specifika gener har en avgörande betydelse för gul och röd pigmentering hos den europeiska murödlan samt att genetisk variation i dessa gener även är kopplat till variation i djurens beteende.

  • Hjärnceller som styr rytmer i aptiten identifierade

    Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

  • SUNRISE - en handlingsplan för ett storskaligt europeiskt forskningsinitiativ

    Det europeiska projektet SUNRISE, “Solenergi för en cirkulär ekonomi”, har valts ut som ett av sex Coordination and Support Actions (CSA) inom programmet Horisont 2020. Med en finansiering på en miljon euro kommer projektet att vara under ett år (start våren 2019) och skapa förutsättningarna för ett storskaligt europeiskt forskningsprojekt. Uppsala universitet leder den svenska delen av projektet

  • Den 210-miljoner-år gamla Smok gnagde i sig ben likt en hyena

    Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.

  • Celsius-Linné-föreläsningar och symposium 2019: Klimatförändringar, koldioxidlagring och människans hälsa

    Vad krävs för att vi ska kunna lagra koldioxid i berggrund och därmed minska människans påverkan på jordens klimat? Påverkar klimatförändringar i kombination med miljögifter människans hälsa? Vid Celsius-Linné-föreläsningarna den 7 februari presenterar geologen Martin Blunt och mikrobiologen tillika toxikologen Linda S. Birnbaum forskningsrön om några av mänsklighetens största utmaningar.

  • Global uppvärmning kan göra tusentals svenska sjöar isfria om vintern

    Ny forskning visar att ungefär 35,300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om ifall den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.

  • Stort vulkanutbrott utanför Skottland kan ha bidragit till förhistorisk global uppvärmning

    För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.

  • Den första högupplösta kartan över alla världens flodslätter

    En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Scientific Data.

  • Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

    En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.

  • DNA-analys visar att lavar är mer komplexa än man tidigare trott

    En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen.

  • Migrantarbetarna som får många småjordbruk i Bolivia att gå runt

    När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia.

  • Enkel metod räddar stressade leverceller för forskning

    Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

Visa mer