Framtidens hållbara batterier
Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.
Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.
I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet identifierat en ny signalväg i hjärnan hos bananflugor som reglerar deras födobeteende och metabolism. Forskarna konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Hanar som måste konkurrera hårdare med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan än hanar som saknar rivaler. Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt detta samband hos skalbaggar av arten Callosobruchus maculatus. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
En framtid med fler uppkopplade prylar hemma och i jobbet ställer nya krav på att enheter och sensorer ska kunna fungera helt utan elsladdar eller batterier. I en ny artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science, presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny sorts färgämnessolceller för inomhusbruk som drivs av ljuset från lysrör och LED-lampor.
Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds presenterar nu en matematisk modell av mångfalden i livets utvecklingshistoria. Modellen fördjupar kunskapen om hur nutidens organismgrupper har uppkommit och ger ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.
Spelet Bad News som tagits fram för att göra spelaren bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation fungerar i Sverige och andra länder. Det visar en ny vetenskaplig studie från universiteten i Uppsala och Cambridge. Utvärderingen visar att spelarna blev bättre på att avslöja fejkade nyheter samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
En nobelpristagare i kemi, en i fysik och två ekonomipristagare besöker Uppsala universitet den 13 december och föreläser om forskningen som ledde fram till deras Nobelpris.
Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.
En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.
Professor Per Ahlberg och professor Lars Holmer utsetts till 2019 års mottagare av Björkénska priset, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi
Demokratin är idag utsatt. Stora samhällsförändringar utmanar dess förutsättningar. Hur är det politiskt möjligt att stärka den? Vid årets Forsskålsymposium står demokratins framtid i fokus.
Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod för att undersöka dynamiska förlopp i stora genetiska bibliotek. Genom att applicera metoden på cellcykelreglering kan de bidra de till en tydligare bild av den gäckande kontrollmekanismen. Studien är publicerad i tidskriften Nature Methods.
Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
118 miljoner år gamla fossila fjädrar från dinosaurier och tidiga fåglar har hittats i sedimenten efter en sjö som en gång i tiden låg innanför den södra polcirkeln. De beskrivs i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Gondwana Research.
I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.