Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Hybridisering mellan arter bidrar till darwinfinkarnas evolution

    Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton visar nu hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.

  • Ny studie tar pulsen på slumrande supervulkan

    Under vulkanerna i Anderna där Chile, Argentina och Bolivia möts finns en gigantisk reservoar av smält magma. I flera miljoner år har den funnits där utan att vare sig stelna eller orsaka ett supervulkanutbrott. Geologer har länge klurat på hur det är möjligt. Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu upptäckt att hemligheten kan vara dolda tillflöden av het magma från jordens inre.

  • Skytteanska priset 2020 till Peter J. Katzenstein

    Peter J. Katzenstein vid Cornell University, USA, blir den 26:e mottagaren av det Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för ”sina bidrag till förståelsen av hur historia, kultur och normer formar såväl ekonomier som säkerhetspolitik, nationellt och globalt”.

  • Antibiotika maskerade sig som naturprodukt i blåstjärneväxt

    Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.

  • Framtidens hållbara batterier

    ​Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.

  • Ny signalväg som reglerar bananflugors ätbeteende identifierad

    I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet identifierat en ny signalväg i hjärnan hos bananflugor som reglerar deras födobeteende och metabolism. Forskarna konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • Kärleksrivaler riskerar få barn med fler skadliga mutationer

    Hanar som måste konkurrera hårdare med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan än hanar som saknar rivaler. Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt detta samband hos skalbaggar av arten Callosobruchus maculatus. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

  • Varför gener verkar flytta på sig – ny kunskap om evolutionen

    Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

  • Ny sorts solcell för inomhusbruk kan driva framtidens uppkopplade sensorer

    En framtid med fler uppkopplade prylar hemma och i jobbet ställer nya krav på att enheter och sensorer ska kunna fungera helt utan elsladdar eller batterier. I en ny artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science, presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny sorts färgämnessolceller för inomhusbruk som drivs av ljuset från lysrör och LED-lampor.

  • Ny matematisk modell visar hur livets huvudgrupper uppstår i evolutionen

    Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds presenterar nu en matematisk modell av mångfalden i livets utvecklingshistoria. Modellen fördjupar kunskapen om hur nutidens organismgrupper har uppkommit och ger ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

  • Universitetet satsar 80 miljoner på teknikmiljö för avancerad forskningsutrustning

    För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.

  • Onlinespel kan fungera som ”vaccin” mot fake news över gränser

    Spelet Bad News som tagits fram för att göra spelaren bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation fungerar i Sverige och andra länder. Det visar en ny vetenskaplig studie från universiteten i Uppsala och Cambridge. Utvärderingen visar att spelarna blev bättre på att avslöja fejkade nyheter samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter.

  • Ny metod för att studera små och komplicerade organismer

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.

  • ”Dödlig” mutation gjorde tuberkulosbakterie resistent mot antibiotika

    Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.

  • Social klass och kön påverkar valet att läsa främmande språk

    Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.

  • Ny kunskap om sångfåglars evolution

    En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.

  • Forsskålsymposiet 2019: Demokratins framtid

    Demokratin är idag utsatt. Stora samhällsförändringar utmanar dess förutsättningar. Hur är det politiskt möjligt att stärka den? Vid årets Forsskålsymposium står demokratins framtid i fokus.

Visa mer