Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Så tar sig Semliki forest-viruset in i hjärnan

    Semliki forest-viruset kan ge upphov till neurologiska symtom men det har hittills varit okänt hur viruset tar sig in i hjärnan på infekterade individer. En ny studie från Uppsala universitet avslöjar mekanismerna bakom hur viruset tränger in i hjärnan på möss. Fynden öppnar upp för nya möjligheter att använda viruset för att behandla hjärntumörer. Studien är publicerad i Nature Communications.

  • Apphjälp lindrar psykiska symptom hos föräldrar som mist ett barn

    En ny studie visar att en självhjälpsapp kan hjälpa föräldrar som är i sorg efter att ha förlorat ett barn. 248 föräldrar var med i studien. De som använde appen under tre månader rapporterade minskade symptom på förlängd sorg och posttraumatisk stress. De fick också färre negativa tankar. Flera föräldrar tyckte att appen framöver bör erbjudas tidigt i sorgeprocessen.

  • Tsunamiexperter Uppsala universitet

    Expertlista: tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Det är forskning om katastrofpsykiatri och psykologiska konsekvenser av naturkatastrofer; geologiska förutsättningar, övervakningssystem; hur det gått för överlevare och samhället; juridik. Alla forskare är tillgängliga fram till och med den 20 december, och några även efter det (se kontaktuppgifter). Sidan uppdateras löpande.

  • Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga

    Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.

  • Olika risker med olika hormonbehandlingar vid klimakteriet

    En ny kartläggning av sju olika hormonbehandlingar för klimakteriebesvär visar att riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt är olika beroende på verksam substans hur läkemedlet intas. Studien, där runt en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år ingick, Det är den största och mest omfattande studien i världen av de hormonpreparat som skrivs ut i dag, och publiceras i BMJ.

  • Ny modell kan hjälpa till att förstå samexistens i naturen

    Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.

  • Uppsala deltar i forskning för att minska radioaktiviteten hos kärnavfall

    Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.

  • Ny antikropp kan vara lovande cancerbehandling

    Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.

  • Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år av klimatförändringar

    Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.

  • Jubileumskampanj för gränslös kunskap

    Den 7 oktober 2027 firar Uppsala universitet 550 år. Inför det sjösätts i dag en jubileumskampanj, ”Gränslös kunskap – sedan 1477”. Syftet med kampanjen är att ytterligare stärka universitetets forskning. Målet är att till år 2027 samla in en miljard kronor, och man har redan nått halvvägs. Vid dagens födelsedags- och prishögtid i universitetsaulan uppmärksammas årets donatorer.

  • Stöd för ransonering av kött för klimatets skull

    Ransonering av varor som exempelvis kött och bränsle kan både effektivt och rättvist minska konsumtion som medför stor klimatpåverkan. Dessutom säger sig närmare 40 procent av allmänheten acceptera sådana styrmedel. Det visar ny forskning från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet i en studie som har publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications.

  • Forskare bakom ny metod för seismiska mätningar belönas med Hjärnäpplet

    Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år geofysikern Alireza Malehmir. Hans uppfinning används över hela världen vid bland annat stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och för att hitta lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark.

  • PTSD-symptom kan minskas med datorspelsbehandling

    Ett enda behandlingstillfälle, som inkluderar datorspelet Tetris, kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som är gjord på hälso/sjukvårdspersonal som arbetade under Covid-19-pandemin. Studien är ledd av forskare vid Uppsala universitet, och publiceras i BMC Medicine. I studien deltog 164 personer och lindringen höll i sig efter 5 veckor och efter 6 månader.

  • Är kor mer kräsna än getter?

    Den frågan ville Linné ha svar på och samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter med dessa. Resultatet sammanställdes noggrant, men analyserades inte förrän nu – 275 år senare, då det också kommer att publiceras av Linnean Society i London.

  • En av fem brittiska läkare använder AI-chattbottar

    Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.

  • Koslem kan hjälpa diskbråckspatienter efter operation

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en gel inspirerad av koslem för patienter som lider av diskbråck. Genom att tillsätta mucingel direkt efter en operation kan man skapa en skyddande barriär runt diskarna, som hindrar immunförsvaret från att angripa deras kärna. På så sätt hålls diskarna intakta och risken för ytterligare skador minskar.

  • Karl XV:s tavla ”Norskt landskap” målades i Romsdalen

    Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.

  • Djur på pälsfarmar kan sprida virus till människor

    Pälsdjur som föds upp inom djurindustrin kan både bära och sprida virus som kan smitta människor. I en ny studie, gjord av bland andra forskare vid Uppsala universitet, har forskarna identifierat 36 hittills okända virus. Studien publiceras i tidskriften Nature.

  • Disapriset 2024 tilldelas Mårten Lind

    Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".

  • Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke

    Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.

Visa mer