Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Jontofores - möjlig ny metod för behandling av hudcancer

    Genom att applicera en svag ström via en läkemedelsinnehållande elektrod är det möjligt att tillföra läkemedel direkt in i huden vid behandling av hudcancer. Nadia Merclin visar i sitt avhandlingsarbete att den nya metoden jontofores når längre ner i huden än de metoder man vanligtvis använder vid hudcancer.

  • Kolhydrater ger hopp om nya läkemedel för genterapi

    Genläkemedel som baseras på naturliga kolhydrater, s.k. chitosaner, kan bli alternativ till de mer eller mindre toxiska system som idag prövas för genterapi. Det visar Magnus Köping-Höggård på institutionen för farmaci i sin avhandling.

  • Ökad rehabiliterande vård inom intensivvården skapar stress hos personalen

    Sjukhussammanslagningar och besparingar har ökat både arbetsbelastningen och sjukfrånvaron inom intensivvården. I sitt avhandlingsarbete drar Eva Lindberg slutsatsen att det är den ökande andelen rehabiliterande vård, exempelvis större operationer på äldre patienter, som skapar stress och oenighet hos personalen. Eva Lindberg har under fyra år studerat vad som händer med personalen och organi

  • Kvinnor med högre muskelstyrka har en minskad risk för benskörhet

    Unga, under- och normalviktiga, kvinnor med starkare muskulatur har också en högre bentäthet. Därför bör träning för kvinnor vara mer inriktad på att öka muskelstyrkan än förbränningsträning som riskerar ge en viktminskning, en känd riskfaktor för benskörhet. Det konstaterar Eva Ribom i sin avhandling om bentäthet och kvinnor. Sambandet mellan muskelstyrka och bentäthet hos kvinnor är främst

  • Kampen om Kvinnan - om gynekologins framväxt

    Gynekologins professionalisering gick hand i hand med bukhålekirurgins utveckling och utövades av män. När kvinnliga läkare tog sig in i yrket välkomnades de av patienterna, men mötte stort motstånd från sina manliga kollegor. Ulrika Nilsson har i sin avhandling studerat den svenska gynekologins utveckling i Sverige ur ett könsperspektiv.

  • Upptäckt kan leda till att fler läkemedel kan tas via munnen

    Många läkemedel kan inte ges via munnen eftersom de inte kan tas upp från tarmen. Alla försök att lösa detta problem har hittills resulterat i oacceptabla risker för biverkningar, huvudsakligen för att tarmbarriären påverkats så kraftig att inte bara läkemedlet, utan även andra ämnen, som exempelvis toxiner, kan tas upp.

  • Kommunsammanslagningar försämrar demokratin

    När två kommuner slås ihop till en påverkas demokratin negativt. Den optimala indelningen består istället av små och enkärniga kommuner. Det konstaterar Peder Nielsen i en avhandling av hur kommunindelning påverkar demokratin.

  • Martin H:son Holmdahls stipendium till lärare i Östeuropastudier

    Sofia och Martin Uggla har utsetts till årets mottagare av det nyinrättade Martin H:son Holmdahl-stipendiet. De arbetar båda som lärare vid institutionen för Östeuropastudier parallellt med ett outtröttligt engagemang för mänskliga fri- och rättigheter i Östeuropa.

  • Tredje gymnasieår ökar chanserna till högskolestudier

    Ett tredje gymnasieår på ett yrkesinriktat program skulle ge fler möjligheten att fortsätta till högskolan. Så har också blivit fallet. Erika Ekström visar i sin avhandling att de som har läst ett treårigt yrkesinriktat program är mer benägna att läsa vidare än de som läst två år.

  • Tjugo år efter den svenska modellens fall

    Tjugo år efter den svenska modellen etableras en ny arbetsmarknadsregim som kännetecknas av en tilltagande europeisering. Sofia Murhem har i sin avhandling studerat utvecklingen av den så kallade svenska modellen och dess omformulering till en ny arbetsmarknadsregim.

  • Manligt läkarskap och kvinnliga läkare

    Män är "läkare", medan kvinnor är "kvinnliga läkare" och exceptionella men samtidigt bristfälliga kvinnor. Kristina Eriksson visar i sin avhandling hur kulturella föreställningar om kön bidrar till att kvinnor och män också i dagens jämställda Sverige möter olika villkor och möjligheter i samhälls-, arbets- och familjeliv.

  • ”TWAR-bakterier” vanliga hos förskolebarn

    Bakterien Chlamydia pneumoniae, även kallad TWAR, blev för tjugo år sedan delvis felaktigt utpekad för att orsaka den så kallade orienterarsjukan. Erik Normann konstaterar i sitt avhandlingsarbete att C. pneumoniae är relativt vanlig hos förskolebarn. Oftast orsakar dock bakterien bara lindrig sjukdom utan ytterligare hälsoeffekter de närmst följande åren. Ny avhandling: Chlamydia pneumon

  • Mjukvara för snabb och enkel jämförelser mellan webbplatser

    Vilket internetföretag säljer boken du vill ha billigast? Att ta reda på det kräver att man själv jämför flera olika webbplatser. Timour Katchaounov har i sin avhandling analyserat och utvecklat programvara, så kallade mediatorer, som kan hjälpa användaren att få ett snabbt svar. Tänk er alla webbplatser som säljer CD och böcker liksom alla de datorsystem som används i företag, universitet oc

  • Ny kunskap om spridning av parasitsjukdom

    Chagas sjukdom är obotlig och orsakar stort lidande bland de fattiga i Latinamerika. Vaccin saknas och behandlingen inriktas främst på bekämpning av de skinnbaggar som överför smittan. Carlota Monroys avhandling ger ny kunskap som förbättrar möjligheterna att begränsa sjukdomens spridning. Chagas sjukdom, som är besläktad med den mer kända sömnsjukan i Afrika, är en av de vanligaste insektsöv

  • Mutation i icke-kodande DNA gör tamgrisen mer muskulös och mindre fet

    Forskare vid Uppsala universitet och SLU rapporterar i senaste numret av Nature att de har identifierat en regulatorisk mutation i en gen för en känd tillväxtfaktor som gör att tamgrisen får mer muskler och ansätter mindre fett än vad vildsvinet gör. De flesta egenskaper, liksom vanliga sjukdomar som diabetes, har en multifaktoriell bakgrund vilket innebär att de påverkas av många olika gener

  • Stor konferens: Forskare möter praktiker om barn- och ungdomsforskning

    Lärare, förskollärare och socialsekreterare från hela länet samlas på Uppsala universitet den 27 oktober för att ta del av forskning om barn och ungdomar. Förhoppningen är att kontakter ska knytas och att konferensen ska inspirera dem som möter barn i jobbet varje dag.

  • Bättre blås med datorns hjälp

    Hur ska formen på ett instrument förändras för att låta bättre? Med utgångspunkt från komplicerade matematiska ekvationer för hur instrumentet fungerar har Daniel Noreland vid Uppsala universitet använt datorn för att hitta den optimala formen för bästa akustik.

  • Nytt svenskt rekord i produktion av tunga grundämnen

    Genom att slå samman uranisotopen 238 med magnesiumisotopen 26 har Uppsalaforskare skapat ett grundämne som har 104 protoner i sin atomkärna. I Sverige har man aldrig tidigare skapat ett så tungt grundämne.

Visa mer