Det är framför allt utseendet som bestämmer vem som betraktas som eller känner sig som ”svensk”, men det varierar också beroende på sammanhang. I sin avhandling har sociologen Catrin Lundström undersökt svenskheten i förhållande till etnicitet, klass och kön. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Hur ska en skola som bidrar till en hållbar utveckling se ut? Den frågan kommer att diskuteras när forskare, rektorsutbildare och rektorer från ett tiotal europeiska länder samlas till gemensam konferens om skolans ledning och utveckling. En av föreläsarna är professor Andy Hargreaves, som skrivit flera böcker om ledarskap i skolan.
Vem äger kulturen i den digitala världen? I ett helt nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Uppsala universitet ska ekonomer, jurister, informationsvetare och konstvetare ta ett helhetsgrepp om upphovsrätten i digital miljö. Häromdagen fick de positivt besked från EU:s sjunde ramprogram och på fredag går startskottet med en konferens.
Att en typ av industri koncentreras till ett visst område gynnar både företag och personal. Dzamila Bienkowska vid Uppsala universitet har studerat it- och telekomföretagen i Kista och Mjärdevi, där koncentrationen har lett till större rörlighet bland personalen samtidigt som arbetsgivarna kan använda sig av informella rekryteringsprocesser. Avhandlingen granskas den 21 september.
Many sets of guidelines and regulations, and great differences among countries. This is what medical researchers encounter if they want to use previously collected samples from biobanks in their research. In the latest issue of Nature Biotechnology Swedish researchers put forward a pioneering solution: a set of practical ethical guidelines for biobank research.
Flera riktlinjer och regelverk och stora olikheter i olika länder. Det är vad som möter medicinska forskare som vill använda tidigare insamlade prover från biobanker i sin forskning. I det senaste numret av Nature Biotechnology publicerar svenska etikforskare tillsammans med ledande biobanksforskare för första gången en lösning: en praktisk etisk vägledning för biobanksforskning.
Diagnostiseringen av personer som man misstänker har haft eller löper risk att få en hjärtinfarkt kan bli både snabbare och effektivare, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Med hjälp av ny teknik är det möjligt för patienten att få sin diagnos bara två timmar efter att han eller hon har kommit till sjukhuset med smärtor i bröstet. Kai Eggers försvarar sin avhandling den 14 september.
What happens to poetry in the Digital Age? In one of the first academic works in the field, Swedish researcher Maria Engberg has studied how the ability of the computer to combine words, images, movement, and sounds is impacting both writing and reading.
Early detection of disease is often critical to how successful treatment can be. Therefore, the development of new methods of diagnosis is a hot research field, where every small step is of great importance. In an article in the latest issue of Molecular & Cellular Proteomics, Uppsala University researchers describe a technique that the journal regards as especially interesting.
Vad händer med poesin i den digitala tidsåldern? I ett av de första vetenskapliga arbetena någonsin på området har Maria Engberg studerat hur datorns förmåga att kombinera ord, bild, rörelse och ljud påverkar både skrivandet och läsandet. Avhandlingen, som granskas den 14 september, är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Blekinge Tekniska Högskola.
Tidig upptäckt av sjukdom är ofta avgörande för hur framgångsrik en behandling kan bli. Därför är utveckling av nya metoder för diagnostik ett hett forskningsområde, där varje litet steg är av stor betydelse. I en artikel i senaste numret av Molecular & Cellular Proteomics beskriver Uppsalaforskare en teknik som av tidskriften bedöms som särskilt intressant.
Bara en tredjedel av de svenska astma- och KOL-patienterna hämtar ut sina receptbelagda mediciner så som läkaren har föreskrivit. Över hälften av patienterna hämtar ut för lite medicin medan var femte hämtar ut för mycket, visar en ny avhandling av Kristin Krigsman vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 21 september.
Kina står inför en rad utmaningar för att klara sin energiförsörjning under kommande år. Den lösning de väljer påverkar såväl klimat, som världsekonomi. Kinesiska forskare söker nu samarbete med energiforskare från Uppsala universitet. Den 14 september äger ett första vetenskapligt möte rum på Ångströmlaboratoriet.
Tore Frängsmyr, professor emeritus i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet, har utsetts till årets Disapristagare. Han hyllas för ett författarskap fyllt av lärdom och med sällsynt bredd och skärpa. Priset på 25 000 kronor delades ut i kväll under Kulturnatten.
Vilka utmaningar står universiteten inför och vad är viktigast att kommunicera? Måndagen den 10 september samlas cirka 200 högskoleinformatörer från hela Norden i Uppsala för att diskutera informationsavdelningarnas roll i universitetens förändringsarbete.
Med hjälp av massiva datorberäkningar har Uppsalaforskare lyckats hitta en förklaring till hur nyproducerade proteiner ”lossnar” från proteinfabriken – ribosomen. Resultaten, som publiceras i senaste upplagan av Molecular Cell, förklarar samtidigt en rad experiment som utförts på senare år och ger en idé om hur den sinnrika proteinsyntesen utvecklats under evolutionen.
I en geografiskt omfattande studie av gris-DNA har en rad frågor om jordbrukets spridning över Europa för första gången fått svar. Resultaten i studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences denna vecka, visar böndernas väg från Mellanöstern mot Västeuropa och även en del om förändringar som ägde rum på vägen.
Torsdagen den 6 september slår Botaniska trädgården upp grindarna till årets skördeutställning. Under en och en halv vecka trängs underliga gurkor med långa morötter, starka chilis och äggplantor i Linneanums orangeri. För den som vill ta sig en förhandstitt presenteras utställningen redan idag på Botans onsdagsvisning.
Bröstcancerpatienter i behov av stödsamtal kan få lika mycket hjälp genom att tala med en specialutbildad sjuksköterska som med en psykolog, visar en ny avhandling av Cecilia Arving vid Uppsala universitet. Den randomiserade studien visar också att stödsamtal är förhållandevis billiga att genomföra, samtidigt som de är till stor hjälp för patienter som lider av oro eller nedstämdhet.
Bakterier har lärt sig att överlista antibiotika, vilket gör att vi inte längre kan vara säkra på att ha tillgång till effektiv behandling mot vanliga bakterieinfektioner. Nu bjuder forskare in allmänhet, beslutsfattare och vårdpersonal för att få hjälp med idéer om hur man ska komma till rätta med detta ökande problem.