Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.
Uppsala researchers, in collaboration with foreign colleagues, have identified a number of new genes that can be tied to the disease SLE, including a gene that hopefully might be used to treat the disease in the future by regulating the production of antibodies. These unique findings are being published in three articles in the new issue of the journal Nature Genetics.
Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.
I en ny studie har riskfaktorerna bakom den autoimmuna sjukdomen SLE kartlagts i hela människans arvsmassa. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av New England Journal of Medicine.
You are invited to meet some of the most prominent researchers from Uppsala University and the Swedish University of Agricultural Sciences to take part of the latest possibilities and challenges within diagnostics.
Välkomna till ett presseminarium som arrangeras av Uppsala BIO, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, den 24 januari kl. 9.00-12.00.
Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.
Att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor och fånga upp grundläggande värderingar som solidaritet och medkänsla. Även självbilden påverkas. Tomas Axelson har i sin avhandling i religionssociologi undersökt själva filmupplevelsen hos publiken och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 februari.
En tidigare bortglömd text av den uppländske hebraisten Andreas Norrelius ger ny kunskap om det vetenskapliga latinet kring år 1700. Josef Eskhult har studerat Norrelius latinska översättning av Johan Kempers Matteuskommentar på hebreiska, en översättning som sannolikt har legat orörd på Uppsala universitetsbibliotek sedan 1700-talet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 januari.
Frågan om hur man ska upprätthålla en balans mellan kvalitet och kvantitet inom vården leder ofta till konflikter och frustration. Går förhöjd livskvalitet hos en enskild patient överhuvudtaget att mäta i pengar? Svaret är ja, och nu har dessa metoder ytterligare utvecklats av Maria Koltowska-Häggström vid Uppsala universitet. Hennes avhandling granskas den 18 januari.
Centrum för genusvetenskap, som Vetenskapsrådet förra året uppmärksammade för excellent genusforskning, firar femårsjubileum den 23 januari. Förmiddagen bjuder på konstvernissage och eftermiddagen innehåller en rad föredrag och avslutas med paneldebatt.
För att grupparbete ska fungera i undervisningen krävs mycket förarbete och lärarstöd. Det visar Anna Malmbjer, som har studerat hur arbete och samtal i grupp fungerar bland universitetsstudenter. Samtalets utveckling beror delvis på deltagarnas intressen men också på tillfälliga omständigheter, till exempel vem som talar först. Anna Malmbjer disputerade vid Uppsala universitet den 12 januari.
Den erotiska triangeln, svartsjukeintrigen där två män strider om uppmärksamheten hos en kvinna, är ett återkommande tema i August Strindbergs böcker. Men i dessa triangeldramer finns också en potential för samkönat begär som tidigare inte har uppmärksammats, visar litteraturvetaren Ann-Sofie Lönngren i sin avhandling. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 9 januari.
I samband med att den världskände författaren och litteraturvetaren Umberto Eco kommer till Uppsala universitet för att ta emot sitt hedersdoktorat arrangeras ett offentligt samtal i universitetsaulan. Professor Torsten Pettersson ställer frågor och Eco berättar om sin forskning och sina romaner.
Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen ”Beringia 2005”, var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen spritt sig ut i naturen, vilket är alarmerande för framtidens sjukvård.
Att is smälter vid upphettning vet vi alla, men nu har forskare vid Uppsala universitet för första gången lyckats göra en datorsimulering av hur det i detalj går till på molekylär nivå. Resultaten presenteras i det senaste numret av tidskriften Angewandte Chemie.
Med hjälp av olika alarmläten kan lavskrikor berätta för andra gruppmedlemmar vad deras huvudsakliga fiende – hökar - håller på med. Det räcker för att leda till situationsspecifika flyktbeteenden, som ökar chansen att de överlever. Denna upptäckt av Uppsalaforskaren Michael Griesser publiceras i Current Biology och visar för första gången att djur kan bedöma och kommunicera om rovdjurs beteende.
With the aid of various alarm calls the Siberian jay bird species tells other members of its group what their main predators - hawks - are doing. This evince situation-specific fleeing behaviors, which enhances their chances of survival. This discovery shows for the first time that animals can assess and communicate about the behavior of predators.