En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.
Researchers at Uppsala University has succeeded in extracting long DNA fragments from dried, pressed plant material collected in the 1700s by Linnaeus' apprentice Adam Afzelius. It is hoped that the study, led by Associate Professor Katarina Andreasen, will shed light on whether plants growing today at Linnaeus' Hammarby estate outside Uppsala reflect the species cultivated by Linnaeus himself.
Researchers from Uppsala University and the Karolinska Institute have found major genetic differences between the human variants of the intestinal parasite Giardia intestinalis. Sequencing of the genomes using the latest technologies shows that people are infected by two different Giardia species, according to a study published in the journal PLoS Pathogens today.
Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har hittat stora genetiska skillnader mellan de humana varianterna av tarmparasiten Giardia intestinalis. Genomsekvensering med de senaste teknikerna visar att människor infekteras av två olika Giardia-arter, enligt en studie som publiceras i tidskriften PLoS Pathogens idag.
Researchers at Uppsala University have found that the protein coding parts of a gene are packed in special nucleosomes. The same type of packaging is found in the roundworm C elegans, which is a primeval relative of humans. The mechanism can thereby be traced back a billion years in time, according to the study presented in the journal Genome Research.
Människans gener är förpackade i nukleosomer, som innehåller epigenetiska signaler om hur generna ska användas. Forskare vid Uppsala universitet har funnit att den proteinkodande delen av genen är förpackade i särskilda nukleosomer. Mekanismen finns även hos rundmasken C elegans och kan spåras en miljard år bakåt i tiden, visar studien som presenteras i tidskriften Genome Research.
I en ny studie som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics visar Uppsalaforskare på orsaken till en variant av hudsjukdomen iktyos - det så kallade iktyos prematuritetssyndromet. Vid sjukdomen sätter det sjuka fostret igång värkarbetet redan under graviditetsvecka 28-30 och uppvisar svåra hudförändringar vid födseln som ger livslånga besvär.
Zink- och järnbrist är vanligt hos spädbarn i utvecklingsländer. Tidigare studier, som främst gjorts i hög- och medelinkomstländer, indikerar att barn som under de sex första månaderna enbart fått mat via amning löper ökad risk att drabbas av järnbrist. Men i utvecklingsländer finns inget sådant samband, visar en ny studie av barn i Bangladesh som letts av forskare vid Uppsala universitet.
Bakterier som redan har en låg resistens mot antibiotika kan på egen hand fortsätta att mutera och bli högresistenta, utan att de exponeras för antibiotika. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften PloS Pathogens.
Den 9-15 augusti samlas experter på fornnordiska texter i Uppsala för den fjortonde internationella Sagakonferensen. Bland annat presenteras ett pågående forskningsprojekt kring den unika handskrift av Snorres Edda som finns vid Uppsala universitetsbibliotek.
Latinsk litteratur från 1400- till 1800-talet är temat för en internationell konferens vid Uppsala universitet som samlat närmare 230 deltagare från 25 länder. På schemat står diskussioner om allt ifrån latinsk poesi och tillfällesdiktning till propaganda, historiografi, idédebatt och inte minst naturvetenskapliga texter.
The mode of reproduction seen in modern sharks is nearly 400 million years old. That is the conclusion drawn by Professor Per Erik Ahlberg, Uppsala University, from his discovery of a so-called "clasper" in a primitive fossil fish earlier this year. The research results are published today in Nature.
Hajars sätt att fortplanta sig är nästan 400 miljoner år gammalt. Den insikten är konsekvensen av att Uppsalaforskaren Per Erik Ahlberg tidigt i våras hittade en så kallad "könsrulle" i fossil från en primitiv fiskgrupp. Rönen publiceras idag i tidskriften Nature.
3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid universitetets institutioner. - Det här är en antikvarisk sensation, säger arkeologen Helena Victor.
The Bioclipse project at Uppsala University has won several international awards for its advanced IT-system for research and education in biotechnology. A brand new version of Bioclipse has now been released, with many new features that will make it even easier to adapt to the needs of the researchers.
Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.
Uppsala universitets sommartipslista innehåller kontakuppgifter till forskare inom allt från myggforskning till EU-ordförandeskapet. Se även www.uu.se/press för mer information.
Preventive operations are being used more and more often to treat abdominal aortic aneurysms. Even though the operation is now being offered to ever older and sicker patients, the long-term survival of those who have had the operation has improved over the last two decades. This is shown in a major Swedish study in which researchers from Uppsala University examined 12,000 patients.
Swedish and polish researchers now publish results from the analysis of the putative remains of Copernicus. A DNA-analysis of shed of hairs found in a book from Museum Gustavianum, Uppsala University, was one interesting piece in the project.
Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.