Inför 2012 avsätts totalt 89 miljoner kronor av forskningsanslagen för särskilda kvalitetssatsningar baserade på den stora forskningsutvärdering som gjorts under året. Utöver detta görs också en strategisk satsning på utbyggnaden av SciLifeLab.
Är demokrati något som kan fungera på global nivå, eller passar det bara nationalstaten? Professor emeritus Leif Lewin menar att global demokrati är möjlig på sikt, men diskuterar under sin föreläsning den 10 november också andra förslag som kommit från statsvetarhåll.
För att en cancerbehandling ska kunna anpassas för varje enskild patient behöver stora mängder tumörprover undersökas noggrant. Ett samarbete mellan ett företag och Uppsala universitet har nu lett fram till en metod som gör denna process tio gånger effektivare än tidigare.
Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.
Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.
En av musikhistoriens mäktigaste symfonier, Mahlers andra symfoni, framförs den 9 december av Kungliga Akademiska kapellet och Uppsala universitets operakör, under ledning av Stefan Karpe. Solister är operasångarna Sara P Eriksson och Alexandra Büchel.
Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.
Den 2 november blir det världspremiär för gemensamma seminarier för läkar- och veterinärstudenter, och det följs med intresse från flera lärosäten i andra länder.
Infektionssjukdomar och antibiotikaresistens är ett centralt problem i vår globaliserade värld. Ämnet är tema för en konferens i samband med Nordiska ministerrådets möte i Danmark den 31 oktober. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är en av talarna.
Körcentrums ”Sacred Pearls” avslutade förra årets Uppsala International Sacred Music Festival på Uppsala Konsert & Kongress och blev en omedelbar succé. Finalen med Händels Halleluja framförd av samtliga körer och hela publiken gav sådan mersmak att det blev självklart att ge fler en chans att uppleva det även i år. Den 6 november är det dags.
Hans Iversen från Köpenhamns universitet, vars forskning ofta finns i skärningspunkten mellan kultur, politik och religion, har utsetts till ny hedersdoktor vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet.
Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.
Två språkforskare vid Uppsala universitet har tillsammans med en amerikansk kollega dechiffrerat ett handskrivet manuskript från 1730-talet. Manuskriptet visade sig härröra från okulisterna, ett hemligt sällskap vars syfte var bland annat att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer.
”Vodkabältet” är en del av norra Europa med en särskild social och kulturell dynamik vad gäller droger. Den 26-27 oktober hålls en workshop vid Uppsala universitet om droger, droganvändning och drogbekämpning i Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.
E-post och mobiltelefon är de vanligaste verktygen för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används allt mer och kommer sannolikt att bli ännu vanligare i framtiden. Det visar Uppsalaforskaren Håkan Selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet.
Hur har det svenska utbildningssystemet utvecklats över tid? Den 25 november bjuder Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet in till ett seminarium där såväl skolans organisatoriska som skolämnenas innehållsmässiga förändring från 1800-talet och framåt skärskådas.
Utveckling av solceller, materialproblem inom kärnkraft, luftavfuktare, antibakteriella ytor: Industrin brottas med många materialproblem som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday materials den 25 oktober träffas industrifolk och forskare från nio universitet och institut för att gemensamt närma sig problemens lösning.
Under Olof Rudbeckdagen idag belönas två forskare vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckpriset delas ut till hjärtforskaren Lars Wallentin och Eric K. Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare går till Anders Tengholm för hans forskning om orsakerna till diabetes.
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.