Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Psalmbokens språk – ett mannens språk

    Teologen och prästen Agneta Lejdhamre har i sin avhandling undersökt psalmtexter ur ett jämställdhets- och kyrkosynsperspektiv. Hon konstaterar att de är tydligt diskriminerande för kvinnor och föreslår ett språk som utmanar föreställningarna om kön. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 11 november.

  • Nytt EU-projekt för bättre behandling av unga med fetma och typ 2 diabetes.

    Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.

  • Följ etikernas diskussion på etikbloggen

    Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet drar igång en etikblogg på både svenska och engelska. Bloggen kommer att ta upp aktuella ämnen ur både forskardebatten och pressen. Med den svenska versionen vill man öppna en möjlighet att diskutera svenska förhållanden med en bredare publik.

  • Första datavetarprogrammet firar 30

    Det datavetenskapliga programmet startade 1981, som det första i Sverige. Detta 30-årsjubileum firas nu på fredag den 11 november med en temadag riktad till programmets nuvarande studenter och sedan en fest för studenter och alumner under kvällen.

  • Laglydiga fiskar skapar bästa stimmen

    Det handlar om att leka Följa John och hålla sig till reglerna. I en studie som denna vecka publiceras i PNAS har matematikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologer i Sydney lyckats visa vilka regler fiskarna i ett stim egentligen följer för att röra sig på ett så samordnat och fascinerande sätt.

  • Skolbarn möter forskare

    Finns tid egentligen? Varför är det inte varmt högst upp på ett berg? Hade vi räknat annorlunda om vi hade haft tolv fingrar? Den 14 november får skolelever svar på frågor de ställt till forskare vid Uppsala universitet. Då möts sex forskare och runt 700 elever i universitetsaulan för årets Levande frågelåda.

  • Forskningsmedel fördelas efter kvalitet

    Inför 2012 avsätts totalt 89 miljoner kronor av forskningsanslagen för särskilda kvalitetssatsningar baserade på den stora forskningsutvärdering som gjorts under året. Utöver detta görs också en strategisk satsning på utbyggnaden av SciLifeLab.

  • Öppen föreläsning om global demokrati

    Är demokrati något som kan fungera på global nivå, eller passar det bara nationalstaten? Professor emeritus Leif Lewin menar att global demokrati är möjlig på sikt, men diskuterar under sin föreläsning den 10 november också andra förslag som kommit från statsvetarhåll.

  • Många prov på rekordkort tid med ny analysmetod

    För att en cancerbehandling ska kunna anpassas för varje enskild patient behöver stora mängder tumörprover undersökas noggrant. Ett samarbete mellan ett företag och Uppsala universitet har nu lett fram till en metod som gör denna process tio gånger effektivare än tidigare.

  • Dagens frihetsideal kan leda till intolerans

    Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.

  • Process med betydelse för hjärnans utveckling närstuderad

    Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.

  • Smarta material som får ben att läka

    Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.

  • Rekordstor konsertproduktion av Mahlers andra symfoni

    En av musikhistoriens mäktigaste symfonier, Mahlers andra symfoni, framförs den 9 december av Kungliga Akademiska kapellet och Uppsala universitets operakör, under ledning av Stefan Karpe. Solister är operasångarna Sara P Eriksson och Alexandra Büchel.

  • Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare

    Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.

  • Läkar- och veterinärstudenter lär tillsammans

    Den 2 november blir det världspremiär för gemensamma seminarier för läkar- och veterinärstudenter, och det följs med intresse från flera lärosäten i andra länder.

  • Uppsalaforskare i nordiskt utspel inom infektionsområdet

    Infektionssjukdomar och antibiotikaresistens är ett centralt problem i vår globaliserade värld. Ämnet är tema för en konferens i samband med Nordiska ministerrådets möte i Danmark den 31 oktober. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är en av talarna.

  • Religiösa mästerverk - en final som gav mersmak

    Körcentrums ”Sacred Pearls” avslutade förra årets Uppsala International Sacred Music Festival på Uppsala Konsert & Kongress och blev en omedelbar succé. Finalen med Händels Halleluja framförd av samtliga körer och hela publiken gav sådan mersmak att det blev självklart att ge fler en chans att uppleva det även i år. Den 6 november är det dags.

  • Ny hedersdoktor vid teologiska fakulteten

    Hans Iversen från Köpenhamns universitet, vars forskning ofta finns i skärningspunkten mellan kultur, politik och religion, har utsetts till ny hedersdoktor vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet.

  • Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan

    Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.

  • Språkforskare från Uppsala och USA löste mystiskt 1700-talschiffer

    Två språkforskare vid Uppsala universitet har tillsammans med en amerikansk kollega dechiffrerat ett handskrivet manuskript från 1730-talet. Manuskriptet visade sig härröra från okulisterna, ett hemligt sällskap vars syfte var bland annat att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer.

Visa mer