Ger valfrihet och konkurrens i offentlig sektor bättre och effektivare tjänster och hur ska man arbeta för jämn och hög kvalitet i vården? Dessa och liknande frågor kommer att diskuteras av forskare och praktiskt verksamma under mötesdagen AIMday Public Management i Uppsala 4 december.
Hur lär sig elever att tillägna sig och använda kunskaper i olika sammanhang? Att kunna läsa och skriva räcker inte, utan det behövs något mer. På senare år har man inom forskningen börjat använda begreppet ”Literacy” - ett vidgat begrepp som sätter läs- och skrivförmågor och bildning i ett större sammanhang. Nu kommer två böcker i ämnet.
Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.
Oxfordgruppen vid Uppsala universitet bjuder in samtliga lektorer och förstelärare i Uppsalas gymnasieskolor för att diskutera hur man kan hjälpas åt i skolornas kvalitetshöjande arbete.
Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen. I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu akademin och företag tillsammans lära sig att efterlikna naturens eget sätt att reglera systemet.
Wallenberg Academy Fellows är ett karriärprogram för lovande unga forskare som omfattar alla vetenskapsområden. Fem forskare får idag erbjudande om att bli Wallenberg Academy Fellows vid Uppsala universitet.
Miljövänliga lösningsmedel kräver ofta trycktåliga och tryckgenererande komponenter för att fungera. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Sam Ogden hur paraffin kan användas för att driva både miniatyriserade pumpar och ventiler som kan hantera mycket höga tryck.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.
För framtidens elektronik behövs nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och få bättre respektive sämre ledningsförmåga.
Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.
Den 26 november möts forskare och företag under AIMday CNS Disorders för att lösa konkreta problem som uppstår vid utveckling av läkemedel mot sjukdomar i centrala nervsystemet. Mötet äger rum på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.
Enesca är ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som utvecklat ett organiskt batteri, det första någonsin baserat på algcellulosa. Projektet leds av forskare inom nanoteknologi och kemi vid Uppsala Universitet. Forskarna söker nu kreativa idéer för att kunna rikta in den fortsatta utvecklingen av batteriet.
Den 26 november arrangeras ett seminarium med fokus på urfolks motstånd mot naturresursexploateringar under titeln ”From Alta to Gállok”. Initiativtagare är forskare May-Britt Öhman, som leder forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”.
Punken som subkultur uppstår inte som revolt mot orättvisor, utan skapas och definieras inifrån, oavsett hur omvärlden ser ut. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet där svenska och indonesiska punkares syn på sig själva och samhället undersöks.
I en enkätundersökning, som genomförs i samtliga medlemsländer i EU, ska befolkningens kunskap om och inställning till övervakning i brottsförebyggande syfte undersökas. Uppsala universitet är ett av de lärosäten som ingår i forskningsprojektet som finansieras av EU:s 7:e ramprogram.
Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.
Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.
En internationell forskningsstudie, som nu publiceras i Nature, har gjort ett genombrott i frågan om den amerikanska ursprungsbefolkningens härkomst. Nyckeln blev 24 000 år gamla benrester från ett barn i Sibirien som kastar helt nytt ljus på deras historia, liksom på släktskapsförhållanden mellan grupper i Europa och Asien under stenåldern.
Professor Licheng Sun, verksam vid avdelningen för organisk kemi, KTH, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.