En ny studie visar att det förekommit ett större genflöde än man tidigare trott bland elefantarter, såväl nu levande som utdöda. Dessutom pekar den på att afrikansk savannelefant respektive skogselefant bör ses som två olika arter. Artikeln publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Christina Garsten har utnämnts till ny föreståndare för Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS). Hon efterträder Björn Wittrock, som var en av kollegiets tre grundare. Garsten tillträder den 15 augusti.
Genom att använda självprovtagning följt av HPV-test skulle mer än dubbelt så många kvinnor med risk för livmoderhalscancer kunna identifieras och erbjudas förebyggande behandling. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som publiceras i British Journal of Cancer.
Forskare vid universiteten i Uppsala och Lund har i en ny studie upptäckt varför insulinutsöndringen inte fungerar som den ska hos personer med typ 2-diabetes. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin som nu publiceras i PNAS, bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Forskarna är först i världen med att utveckla detta för behandling av sår och teknologin har förutsättningar att förändra det stora fältet biologiska läkemedel.
Idag finns fler möjligheter än någonsin att överleva cancer, tack vare allt bättre behandlingsalternativ. Samtidigt insjuknar alltfler och kostnaderna för nya behandlingar är höga. Detta ställer höga krav på styrning och prioritering av resurser. Hur uppnår vi rättvis tillgång till diagnos och behandling? Detta ämne är fokus för toppmötet Uppsala Health Summit 2018, ”Care for Cancer”.
Vad krävs för att vi ska hitta liv utanför vårt solsystem? Hur löser vi gåtan om hur våra celler regleras? Vid årets Celsius-Linné-föreläsningar den 8 februari presenterar astrofysikern Natalie Batalha och biologiprofessorn Aviv Regev forskningsrön på bokstavligen ljusårs avstånd från varandra.
Bland dem som kommit till Sverige de senaste åren finns många som studerat i hemlandet, men behöver komplettera svenska och andra ämnen för att kunna söka en svensk universitetsutbildning. I höst startar Uppsala universitet ett skräddarsytt tekniskt-naturvetenskapligt basår med behörighetsgivande svenska för att möta den gruppens behov.
Utan bättre samarbete och förankring av smittskyddsplaner på global och lokal nivå kommer vi även i framtiden ha svårt att skydda oss mot epidemier, så det är viktigt att agera innan det händer. Detta är ett av budskapen i en ny rapport som sammanfattar diskussionerna från höstens Uppsala Health Summit på temat Tackling Infectious Disease Threats.
Flera studier har visat att brist på sömn påverkar oss fysiskt och mentalt. Arbetsminnet är viktigt för att hålla saker i huvudet under kortare tidsperioder, vilket i sin tur möjliggör abstrakt tänkande och planering. En grupp forskare från Uppsala universitet visar nu i en studie publicerad i Journal of Sleep Research att akut sömnbrist påverkar arbetsminnet på olika sätt hos kvinnor och män.
Varför attackerar en del västerlänningar muslimska minoriteter och asylsökande och varför stöttar och engagerar sig en del muslimer i terror mot väst? Nya forskningsresultat tyder på att orsaken till sådant extremt beteende kan vara densamma i båda grupperna. Forskningen presenteras i en ny artikel i European Journal of Social Psychology.
Vid årets Europaperspektivseminarium ger nio ledande svenska forskare sin syn på hur EU påverkar och påverkas av de pågående maktförskjutningarna inom världspolitiken. Att grundpelarna i den liberala världsordningen utmanas av starka krafter både inom och utom EU utgör en av unionens hittills mest komplexa utmaningar.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
I första världskrigets slutskede gavs stora summor av privata givare för att Stockholm skulle få ett ändamålsenligt konserthus. Enskilda medlemmar ur Stockholms judiska bourgeoisie och enskilda kvinnor gjorde nu gemensam sak med aktörer inom näringslivet. Flera tidigare försök att få ett konserthus att komma tillstånd i Stockholm hade misslyckats, men det lyckades alltså nu. Varför?
Estlandssvenskarnas historia, kultur, levnadsförhållanden och språk är ämnet för en öppen seminarieserie som anordnas av Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet under våren. Seminarierna är öppna för allmänheten.
Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Oxford har utforskat en ny strategi för att stänga ned specifika enzymer för att förhindra celler att dela sig. Metoden, som publiceras i Cell Chemical Biology, kan användas som en strategi för att bekämpa cancer.
När fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program summerar året som gått blir det tydligt att mycket har handlat om Islamiska staten, IS. 2017 var året när IS hävdades vara besegrat i Irak och Syrien. Trots att IS tillbakagång fört med sig att antalet döda i Syrien minskar, ser man att antalet dödsoffer i världen ligger på en fortsatt hög nivå.
I en ny studie publicerad i PLOS Biology beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
När stater engagerar sig i väpnade konflikter genom att bistå de stridande parterna med militära resurser blir den efterföljande freden skörare och sannolikheten att förhandlingar inleds minskar. Det visar freds- och konfliktforskaren Niklas Karlén i en färsk avhandling vid Uppsala universitet.