Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • ​Proteinet CD93 visar på nytt sätt att bromsa cancerutveckling

    En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur proteinet CD93 interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.

  • ​Välkommen på Linnés trädgårdsfest

    Lördag 19 maj firas Carl von Linnés 311:e födelsedag. Uppsalabor och andra besökare är välkomna på 1700-talsfest med trädgårdsmarknad, dans, föredrag och dräktvisningar. Forskare och studenter inbjuder alla barn till vetenskapliga experiment, och Uppsala linneanska trädgårdar hjälper de minsta att bygga ett eget bihotell. Allt i och utanför Linnéträdgården och längs ån.

  • Genomanalys visar att amfibiedödande parasitsvamp spreds från Asien

    Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. I en ny studie publicerad i Science har forskare från hela världen, bland annat från Uppsala universitet, samarbetat för att hitta källan till parasiten. En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten.

  • Tomrum och galaxhopar kan kullkasta Einstein

    Nya astronomiska kartläggningar av hundratusentals av universums tomrum och galaxhopar kommer kunna användas för att testa Einsteins relativitetsteori genom att söka efter små avvikelser hos gravitationen på enorma avstånd – en möjlig förklaring till den mörka energin som får universums expansion att accelerera idag. Det visar ny studie från Uppsala universitet som publicerats i Physical Review D.

  • Digital humaniora: Symposium med N. Katherine Hayles

    Den 17 maj hålls ett heldagssymposium om digital humaniora med anledning av att N. Katherine Hayles tillträder som gästprofessor vid Uppsala universitet. Hayles är känd som cyberteoretiker och för sin innovativa forskning om möten mellan människa och informationsteknik.

  • Känslighet för ljus hos spädbarn kopplas till autismdiagnos

    En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.

  • Forskare omdefinierar mitokondriens ursprung

    I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp nya rön kring mitokondriens evolutionära ursprung. Mitokondrien är cellens kraftverk och har spelat en viktig roll för uppkomsten av komplexa organismer på jorden. Forskarna analyserade stora mängder DNA-sekvensdata och kunde visa att tidigare teorier om mitokondriens ursprung inte håller måttet.

  • Nya utbildnings- och forskningssatsningar med utökade anslagsmedel

    Flera nya utbildningar och nya satsningar inom forskningen. Rektor har idag beslutat om hur universitetets utökade anslag ska användas. Bland annat satsas på utbildningar i industriell ekonomi, digital humaniora, rysslandsstudier samt medicinsk avbildning.

  • Antibiotikaresistens kan orsakas av små mängder antibiotika

    Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår. Ny forskning från Uppsala universitet visar att även låga koncentrationer antibiotika kan leda till utveckling av hög resistens mot antibiotika hos bakterier.

  • Vetenskapskryssning på Finlandsfärja

    För första gången arrangeras vetenskapskryssningen SciCruise mellan Sverige och Finland. En helt ny sorts temakryssning kopplad till naturvetenskap och teknik, där huvudtemat är Östersjön och hållbar utveckling. På SciCruise finns spännande och intressanta kopplingar till vetenskap genom bland annat workshops, föredrag, shower och tävlingar.

  • ​Mekanisk signal styr anläggningen av kroppens lymfkärl

    I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.

  • Stipendium till fyra elitidrottande studenter

    Vid Uppsala universitet finns många studenter som parallellt med sina studier idrottar på elitnivå. För två år sedan inrättades ett särskilt stipendium riktat till denna grupp. Årets stipendiemottagare är aktiva inom basket, rullstolsrugby, rugby och orientering.

  • Säves gotländska samlingar digitaliserade

    En skatt av bilder och lokalhistoriska anteckningar från Gotland har nu gjorts tillgängliga i digital form. Kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve samlade under 1800-talet in lokalhistoriskt material som nu blir åtkomligt för alla.

  • Gustavianum visar utställning i Tokyo

    Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, har producerat en utställning med skatter ur universitets samlingar som visas i Tokyo, Japan, under våren och sommaren. Den handlar om samspelet mellan konst och vetenskap under 1600- och 1700-talen. Fokus riktas mot tre kända Uppsalagestalter – Olof Rudbeck, Carl von Linné och Carl Peter Thunberg.

  • Årets Skytteanska pris tilldelas professor Jane Mansbridge

    Jane Mansbridge, Charles F. Adams professor i politiskt ledarskap och demokratiska värden vid Harvard-universitet, är 2018 års vinnare av Skytteanska priset i statskunskap. Hon får priset för att ”med skarpsinne, djupt engagemang och feministisk teori ha utvecklat förståelsen av demokrati i dess direkta och representativa form”.

  • Ny studie visar hur en mikrob kan reparera sig själv

    I en studie som publiceras i Current Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet nya resultat kring den encelliga modellorganismen Stentor polymorphus, som används för att studera regeneration. Studien tillämpade nyutvecklade metoder som tillät forskarna att studera genuttrycket i individuella celler.

Visa mer