Skolan måste anpassa litteraturen efter eleverna och inte tvärtom. Eleverna måste dock få redskap för att utveckla sin litterära repertoar. Den slutsatsen drar litteraturvetaren Helen Schmidl som under ett läsår studerat hur fyra årskurs 8-klasser tolkar skönlitteratur. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 april.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.
När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.
Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.
De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.
Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 18 mars.
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.
Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet har rekonstruerat en ny version av hur dräkten kan ha sett ut.
Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor och fånga upp grundläggande värderingar som solidaritet och medkänsla. Även självbilden påverkas. Tomas Axelson har i sin avhandling i religionssociologi undersökt själva filmupplevelsen hos publiken och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 februari.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
Entreprenörer uppfattas av många som de som driver ett samhälle framåt. Men ekonomisk-historiker Karin Ågren har i sin avhandling studerat 1700-talets entreprenörer, grosshandlarna, och kommit fram till att de inte var så dynamiska som man trott. Bilden av deras effekt på samhällsutvecklingen är överdriven, menar hon. Karin Åberg disputerade vid Uppsala universitet den 14 december.
Vilken inverkan hade genusstrukturer på ekonomins utveckling när de nordeuropeiska länderna övergick till ett kapitalistiskt samhällssystem? Fanns det till exempel ett samband mellan den holländska republikens starka ekonomi och kvinnornas ställning? De här frågorna diskuteras på konferensen Gender and Work in the Early Modern Northern European World som inleds idag vid Uppsala universitet.