Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.
Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten. Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin. Det skriver forskaren Teresa Callewaert i sin nyligen framlagda avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics.
Var femte person drömmer om att ge ut en skönlitterär bok. Samtidigt finns det inga fasta och tydliga kriterier för att avgöra om ett manuskript har rätt kvaliteter för att ges ut av ett etablerat förlag. Det här skapar en grundläggande osäkerhet hos både aspirerande författare och hos bokförläggare, visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Professor David Harvey, vid the Graduate Center of the City University of New York, som är världskänd för sin forskning om urbanitet och kapitalismens historiska och geografiska utveckling, håller en öppen föreläsning i Uppsala den 20 april.
Christopher R. Browning, professor emeritus vid University of North Carolina, hör till de mest renommerade inom forskningen om Förintelsen. Den 16 mars håller han den femtonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
När Barack Obama tillträdde som president för åtta år sedan ärvde han flera krig med amerikansk inblandning från sin föregångare. När han nu lämnar över makten till Donald Trump är USA fortfarande direkt inblandat i omfattande stridshandlingar i sju länder. I inget av dessa länder ser situationen särskilt ljus ut, utan tvärtom ökar dödandet, enligt forskare vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP.
Den 23-24 november samlas ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen är den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets satsning på mångvetenskaplig forskning om rasism.
Programledaren och radiojournalisten Peter Sandberg har utsetts till hedersdoktor vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet.
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställning där forskare från Uppsala universitet steg för steg involverar besökaren i spännande undersökningar och vetenskapliga analyser.
Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.
Uppsala universitet har mottagit sin första donation för ämnet sociologi för ett Hans L Zetterberg pris till ”yngre forskare, svenska eller utländska, som med sitt vetenskapliga arbete, helst genom att fruktbart kombinera teori och praktik, flyttat fram forskningsfronten”. Priset skall delas ut årligen och skall ses som internationellt. Prissumman är 100 000 kronor.
I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. Den 28 augusti släpps appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga.
Mademoiselle, Wapping, miles och euro. Kulturspecifika ord som persontitlar, namn, måttenheter och valutor är klassiska översättningsproblem som varje översättare måste lösa. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur franska och engelska persontitlar och andra kulturella ord, har översatts i skandinavisk litteratur. Ibland kan ”miss” bli ”herrskapstant”.
Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.
Samhället står idag inför utmaningen att hantera en situation med ökat antal flyktingar, ökande rasism och viktiga vägval för förbättrad integration. Uppsala universitet inrättar nu Forum för mångvetenskapligt forskning om rasism för att bidra med ökad kunskap inom detta område.
Legenden berättar om en helgonkung som dog en dramatisk död i strid utanför kyrkan där han firat mässa. Men vad kan modern forskning berätta om de ben som tillskrivs honom? Ett forskningssamarbete som letts från Uppsala universitet kan nu berätta mer om Erik den heliges hälsa, hur han såg ut, var han bodde och hur det gick till när han slutligen dödades.
Mångfalden har ökat i flera Sydafrikanska kyrkor och församlingar, och kyrkans lära om att välkomna alla människor kan vara anledningen. Det skriver teologen Erik Berggren i en ny avhandling, där han har studerat hur fem olika kyrkofamiljer i Sydafrika har arbetat för ett förändrat samhälle med ökad etnisk integration 20 år efter apartheids avskaffande.
Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.
I en nyutkommen doktorsavhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet undersöks attityder till musicerande kvinnor i antikens Rom. Studien blottlägger en period av kvinnors musikhistoria som tidigare studerats ytterst lite. Avhandlingen visar att synen på vad kvinnligt musicerande innebär har hängt med ända in i vår tid.
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Arwid Lund hur wikipedianer, personer som bidrar med information till Wikipedia, ser på sitt arbete med uppslagsverket. Varför engagerar de sig och hur ser de på sin egen och Wikipedias roll i samhället?