Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Framväxten av en symfoniorkester och ett konserthus i Stockholm

    I första världskrigets slutskede gavs stora summor av privata givare för att Stockholm skulle få ett ändamålsenligt konserthus. Enskilda medlemmar ur Stockholms judiska bourgeoisie och enskilda kvinnor gjorde nu gemensam sak med aktörer inom näringslivet. Flera tidigare försök att få ett konserthus att komma tillstånd i Stockholm hade misslyckats, men det lyckades alltså nu. Varför?

  • Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska kriminallitteratur

    ​Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala universitet ger svar.

  • Elena Namli och Jameson Garland delar på Martin H:son Holmdahl-stipendiet

    Martin H:son Holmdahl-stipendiet är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. I år delas priset ut till Elena Namli, professor vid teologiska institutionen och institutet för Rysslands- och Eurasienstudier och Jameson Garland, doktor vid juridiska institutionen.

  • Utställning: Vikingatida mönster kan vara kufiska tecken

    Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, kan också tolkas som geometriska kufiska tecken. I en utställning på Enköpings museum presenteras pågående forskning där en textilarkeologisk analys pekar på att både Allah och Ali åkallas i bandens mönster.

  • Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur

    Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.

  • ​Religiösa tankesätt bör få mer plats i samhällsdebatten

    Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten. Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin. Det skriver forskaren Teresa Callewaert i sin nyligen framlagda avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics.

  • ​Osäker utgivning av författare

    Var femte person drömmer om att ge ut en skönlitterär bok. Samtidigt finns det inga fasta och tydliga kriterier för att avgöra om ett manuskript har rätt kvaliteter för att ges ut av ett etablerat förlag. Det här skapar en grundläggande osäkerhet hos både aspirerande författare och hos bokförläggare, visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • ​David Harvey föreläser i Uppsala

    Professor David Harvey, vid the Graduate Center of the City University of New York, som är världskänd för sin forskning om urbanitet och kapitalismens historiska och geografiska utveckling, håller en öppen föreläsning i Uppsala den 20 april.

  • ​Arvet efter Obama – USA fortfarande inblandat i de dödligaste konflikterna

    När Barack Obama tillträdde som president för åtta år sedan ärvde han flera krig med amerikansk inblandning från sin föregångare. När han nu lämnar över makten till Donald Trump är USA fortfarande direkt inblandat i omfattande stridshandlingar i sju länder. I inget av dessa länder ser situationen särskilt ljus ut, utan tvärtom ökar dödandet, enligt forskare vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP.

  • Nationell konferens om rasismforskning

    ​Den 23-24 november samlas ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen är den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets satsning på mångvetenskaplig forskning om rasism.

  • Museibesökare får följa forskning om unik ringbrynjehuva

    Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställning där forskare från Uppsala universitet steg för steg involverar besökaren i spännande undersökningar och vetenskapliga analyser.

  • Kulturarv i väpnade konflikter

    Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.

  • Donation möjliggör nytt pris i sociologi

    Uppsala universitet har mottagit sin första donation för ämnet sociologi för ett Hans L Zetterberg pris till ”yngre forskare, svenska eller utländska, som med sitt vetenskapliga arbete, helst genom att fruktbart kombinera teori och praktik, flyttat fram forskningsfronten”. Priset skall delas ut årligen och skall ses som internationellt. Prissumman är 100 000 kronor.

  • Inbjudan till pressvisning: Upplev Vendeltidens Gamla Uppsala med ny interaktiv app

    ​I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. Den 28 augusti släpps appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga.

  • Är ”miss” samma som fröken eller mamsell?

    Mademoiselle, Wapping, miles och euro. Kulturspecifika ord som persontitlar, namn, måttenheter och valutor är klassiska översättningsproblem som varje översättare måste lösa. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur franska och engelska persontitlar och andra kulturella ord, har översatts i skandinavisk litteratur. Ibland kan ”miss” bli ”herrskapstant”.

  • På ny mark får även namn anpassa sig

    Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.

Visa mer