Tillgången till internet gör det mindre troligt att protester bryter ut inom diktaturer. Men när protesterna väl har startat kan internet vara ett viktigt verktyg för att hålla igång mobiliseringen igång och att få den att sprida sig. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet som nu presenteras i en ny bok, The Internet and Political Protest in Autocracies.
I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
Den 29 september stänger Gustavianum för en planerad renovering. Syftet med renoveringen är framförallt att förbättra klimatet i byggnaden och att utöka utställningsytorna för att visa större omsorg om föremålen. Sista aktiviteterna innan stängningen: Seminarium om framtiden efter renoveringen, med bl a museichefen Mikael Ahlund 4/9. Kulturnatten 14/9, sista visningarna av huset 28-29 september.
Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Seriebranschen var länge näst intill helt mansdominerad i Sverige. I en ny avhandling i kulturgeografi har Gabriela Hinchcliffe Voglio studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.
Hade vi varit medelsvenssons på 1800-talet hade det snart varit dags för julbadet, vårt enda riktiga varmbad i år. Men mot slutet av seklet började provinsialläkare sprida råd och budskap om vikten av personlig hygien och offentliga badstugor började byggas på landsbygden. Om detta handlar en ny avhandling i ekonomisk historia av Karolina Wiell vid Uppsala universitet.
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för årets Forsskålsymposium vid Uppsala universitet.
Nu blir det möjligt att forska om omvärldsuppfattningar och rumslighet i medeltida svensk och dansk litteratur. Den nya forskningsinfrastrukturen Norse World som nu lanseras, är en digital tvärvetenskaplig resurs som vänder sig till bland annat forskare inom filologi, historia, litteraturvetenskap och digital humaniora. Forskningen är fritt tillgänglig för både forskare och allmänhet.
Galatabron, Leksakstunneln, Mellanrummet och Kryddbasaren i Istanbul. Det är några av de ljudrum som etnologen Karin Eriksson-Aras har kartlagt och studerat. Hur blir en plats till genom ljud och hur påverkar de människorna där, är frågor som hon vill svara på i sin forskning.
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York. Resultaten presenteras i European Journal of Archaeology.
Den 17 maj hålls ett heldagssymposium om digital humaniora med anledning av att N. Katherine Hayles tillträder som gästprofessor vid Uppsala universitet. Hayles är känd som cyberteoretiker och för sin innovativa forskning om möten mellan människa och informationsteknik.
Årets Fulbright-föreläsning ges av Thomas J. Brown från University of South Carolina, där han är professor i amerikansk historia. Han har specialiserat sig på det amerikanska inbördeskriget, bland annat för hur det har framställts och firats i olika minnespraktiker under tiden efter 1865.
I en tvärvetenskaplig studie publicerad i PNAS har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4000 år av Iberiska halvöns förhistoria.
I första världskrigets slutskede gavs stora summor av privata givare för att Stockholm skulle få ett ändamålsenligt konserthus. Enskilda medlemmar ur Stockholms judiska bourgeoisie och enskilda kvinnor gjorde nu gemensam sak med aktörer inom näringslivet. Flera tidigare försök att få ett konserthus att komma tillstånd i Stockholm hade misslyckats, men det lyckades alltså nu. Varför?
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala universitet ger svar.
Martin H:son Holmdahl-stipendiet är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. I år delas priset ut till Elena Namli, professor vid teologiska institutionen och institutet för Rysslands- och Eurasienstudier och Jameson Garland, doktor vid juridiska institutionen.
Ytterligare en viktig pusselbit i människans historieskrivning ägde rum i södra Afrika visar en DNA-analys av förhistoriska människor från området KwaZulu-Natal, som letts av forskare från Uppsala universitet, tillsammans med kollegor från Sydafrika. Studien publiceras idag i tidskriften Science.
Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, kan också tolkas som geometriska kufiska tecken. I en utställning på Enköpings museum presenteras pågående forskning där en textilarkeologisk analys pekar på att både Allah och Ali åkallas i bandens mönster.
