Diamant har många egenskaper som gör det till ett intressant material för olika optiska lösningar. I sin avhandling beskriver Pontus Forsberg hur han tillsammans med kollegor tagit fram en metod för att etsa i diamant med stor precision. Med den nya metoden har de sedan tagit fram ett astronomiskt instrument som redan gjort det möjligt att observera en tidigare okänd röd dvärgstjärna.
Astronomer vid Uppsala universitet får drygt 23 miljoner kronor i bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att söka och analysera atmosfärer på jordliknande planeter i andra solsystem. I förlängningen hoppas forskarna kunna svara på frågan om det finns spår av liv på dessa planeter.
Årets Kai Siegbahnpris överlämnas den 10 september till Dr. Claudio Masciovecchio från Elettra Synchotron Light Laboratory i Italien. Han ger också en föreläsning om frielektronlaserforskning i anslutning till prisceremonin.
Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt angreppsätt för att bestämma diffusionshastigheten av väte i material. De visar att synligt ljus kan användas för rumsupplöst bestämning av vätekoncentration i material. Genom att upprepa mätningarna vid olika tidsintervall kan diffusion av atomärt väte följas. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Vissa vattenmiljöer är både mycket intressanta och svåra att utforska. Det kan till exempel handla om att först behöva ta sig igenom ett mycket tjockt istäcke. För det är dagens undervattensfarkoster ofta för stora. Jonas Jonsson vid Uppsala universitet har bland annat utvecklat instrument som mäter djup, temperatur och elektrisk ledningsförmåga i vatten och ändå ryms på en lillfingernagel.
Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.
Forskare vid Uppsala Universitet har i samarbete med Broad Institute of Harvard & MIT utvecklat nya bildanalysverktyg där effekten av nya läkemedel kan testas och data från storskaliga experiment analyseras. Till sin hjälp har de haft den 1 millimeter långa masken C.elegans. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.
Under senare år har intresset för solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet ökat markant. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt material som nu används i tunnfilmssolceller av typen CIGS kan bytas ut mot zinkoxidbaserade material. Han har också visat hur solcellerna kan få högre verkningsgrad.
Ett stort, mycket glest segel skulle med hjälp av solvinden kunna driva en rymdfarkost långa sträckor i hög fart. Ett sådant har den finske forskaren Pekka Janhunen uppfunnit. Vid Uppsala universitet arbetar nu forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum med att utveckla den miniatyrfarkost som ska sitta längst ut på varje tråd i seglet.
Behandling av sjukdomstillstånd som orsakats av skadad eller förlorad vävnad utgör en stor utmaning. Donatorerna är få. Forskare vid Uppsala universitet leder från och med årsskiftet ett internationellt projekt där ledande forskargrupper tillsammans med företag ska utveckla metoder för att med hjälp av stamceller, tillväxtfaktorer och funktionella material få kroppen att läka sig själv.
Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandling har Jens Engström visat hur anläggningens nuvarande aggregat kan förbättras för att kunna omvandla ännu mer av vågornas energi till elektricitet.
Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.
Utveckling av solceller, materialproblem inom kärnkraft, luftavfuktare, antibakteriella ytor: Industrin brottas med många materialproblem som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday materials den 25 oktober träffas industrifolk och forskare från nio universitet och institut för att gemensamt närma sig problemens lösning.
Datorsimuleringar har blivit ett oundgängligt verktyg för att studera komplicerade system i många olika forskningsfält, från försvarsteknologi till medicinska tillämpningar och socialvetenskap. Alexey Siretskiy har i sin avhandling hittat nya beräkningsmetoder för Monte Carlo-simuleringar för jämviktsstrukturer av makromolekyler som har en inbyggt styvhet, såsom DNA.
Elektronik som kan böjas och töjas kan låta som science fiction. Men Uppsalaforskaren Zhigang Wu har tillsammans med forskarkollegor tagit fram en trådlös sensor som tål att töjas. Sensorn kan till exempel mäta intensiva kroppsrörelser och trådlöst skicka informationen direkt till en dator. Resultaten presenteras nu i tidskriften Advanced functional materials.
Ett samarbete mellan Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, Dark Cosmology Centre i Köpenhamn och Astronomiska Observatoriet i Kiev har resulterat i att man funnit vad som tros vara ett unikt exemplar bland universums mest svårfunna galaxer: de så kallade ytljussvaga galaxerna. Fyndet publiceras nu i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.
Uppsala universitet har i dagarna tecknat kontrakt med European Spallation Source (ESS) om ett utvecklingsuppdrag för den framtida ESS-anläggningen utanför Lund. Anläggningen kommer att bli världens mest kraftfulla pulsade neutronspallationskälla. Universitetet ska utveckla ny acceleratorteknik för ESS och för detta kommer en experimenthall att byggas vid Ångströmlaboratoriet.
Av de fyra naturkrafterna är det två krafter vi inte förstår helt i detalj: gravitationen och den starka kärnkraften. I sin avhandling har Olof Ohlsson Sax studerat hur vi kan öka vår förståelse av dessa krafter med hjälp av den så kallade holografiska principen.
Fysikern Louis de Broglie föreslog redan 1924 att partiklar kanske kan bete sig som vågor. Denna idé lade grunden till kvantmekaniken och är helt central i vår bild av hur världen är uppbyggd. Uppsalaforskare har nu tillsammans med svenska och utländska kollegor observerat tydliga atomsvävningar. Arbetet publiceras idag i tidskriften Physical Review Letters.