En miljövänlig, effektiv och billig metod för att hydrogenera grafen med synligt ljus har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och AstraZeneca Göteborg. Forskningen presenteras i en artikel i Nature Communications. Studien visar att det tvådimensionella och atomlagertunna kolmaterialet grafen reagerar med myrsyra i en vattenlösning när det bestrålas med synligt ljus.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny materialkombination som banar väg för snabbare och effektivare lagring i elektroniska enheter, såsom datorer och smarta telefoner. Det forskarna upptäckt är att den så kallade magnetiska dämpningen kan bli försvinnande liten, vilket eliminerar energiförluster i dynamiken hos magnetiska material. Studien presenterades i Nature Physics den 16 maj.
Denna vecka befinner sig en forskardelegation från svenska universitet i Brasilien för att tillsammans med lokala universitet, myndigheter och andra intressenter delta i seminarier under olika teman. Uppsala universitet passar dessutom på att introducera sitt framgångsrika möteskoncept för samverkan, genom att arrangera en AIMday under temat Smart Industries.
Cochleaimplantat bör vara ett alternativ även för de patienter som har varit döva under många år. De framkommer av en ny studie vid Uppsala universitet. Innan har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med cochleaimplantat.
Skadliga organiska molekyler i inomhusluft kan orsaka ohälsa - "sjuka hus-syndromet". En lovande ny lösning utvecklas vid Uppsala universitet - fönsterglas med en nanostrukturerad beläggning baserad på titandioxid. Materialen använder solljuset för att bryta ned organiska föroreningar till enbart vatten och koldioxid. I en ny avhandling visas hur beläggningarna kan göras ännu mer effektiva.
För att kunna ersätta konventionella lösningsmedel i olika mikrosystem med snällare alternativ som koldioxid och vatten ställs större krav på systemen. De måste tåla högt tryck och höga temperaturer. I sin nya avhandling presenterar Stefan Knaust bland annat den hittills starkaste membranbaserade mikropumpen som klarar att pumpa mot ett tryck som är 130 gånger atmosfärstrycket.
Tio år har gått sedan första Tjejveckan hölls för att visa högstadietjejer roliga och inspirerande tillämpningar av naturvetenskap och teknik. Arrangemanget har under åren lockat runt 200 deltagare långt utanför Uppsala. Nästa vecka är det åter dags för 20 förväntansfulla tjejer att inta Ångströmlaboratoriet.
Martin Berglund, doktorand på Ångström rymdtekniskt centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet, har utvecklat ett instrument som bland annat kan revolutionera sökandet efter liv på Mars. Tekniken presenteras i hans nya doktorsavhandling.
Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.
För att göra rymdteknik tillgänglig för den breda massan krävs att kostnaden minskar. Då uppskjutningen utgör en betydande del av denna kostnad, och står i direkt relation till rymdfarkostens massa finns stora besparingar att hämta genom att göra farkosterna mindre. I en ny avhandling utvecklas processer för tillverkning av keramiska mikroraketer som tål mycket höga temperaturer.
Elbilar och solel har blivit allt vanligare och de har en påverkan på det lokala elnätet. Variabiliteten i elkonsumtion och elproduktion ökar när man introducerar solel och elbilsladdning visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät.
Ett sätt att lagra solenergi är att omvandla energin direkt till ett bränsle. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie påvisat en reaktion som gör processen att skapa bränsle från solens energi mer effektiv och mindre energikrävande. Resultaten publiceras i Nature Chemistry idag.
Uppsala universitet är en av grundarna till en ny arbetsgrupp med målet att skapa långsiktigt hållbar utveckling av programvara för vetenskapliga applikationer. Arbetsgruppen är ett globalt samarbete mellan industri och akademi och bygger på öppen källkod (open source) och ligger inom Eclipse Foundation som är en ideell förening med över 200 medlemmar.
Forskare vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material, Uppsala universitet, har i samarbete med kollegor vid SLU/SVA utvecklat ett filter av 100 procent cellulosananofibrer som klarar av att filtrera bort viruspartiklar. Efter många års forskning har de med hjälp av nanoteknologi lyckats skräddarsy porerna i cellulosafibrerna till lagom storlek för virusfiltrering.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en ny gelbeläggning för kirurgiska implantat. Materialet är utformat för att ge en bättre sammanbindning mellan implantat och ben samt att förhindra avstötning. Neutronspridningsexperiment vid Institut Laue-Langevin i Frankrike visar hur ett protein som främjar bentillväxt binder till den gelbelagda ytan.
Kunskap om magnetiskt material på nanometerskala är oumbärlig för utvecklingen av framtidens spinnelektroniska komponenter. Hittills har det dock inte varit möjligt att genomföra kvantitativ magnetisk analys på nanoskalor. Uppsalafysiker kan nu visa hur magnetiska egenskaper kan mätas med nanoprecision med hjälp av nanometertunna elektronströmmar i ett elektronmikroskop.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential. I en ny avhandling inom forskningsområdet marin strömkraft vid Uppsala universitet visar Emilia Lalander att redan befintliga vattendata är värdefulla för att uppskatta vattenhastigheten och i förlängningen den potentiella energiresurs som finns i ett specifikt område.
Idag offentliggjorde Ångström Academy vid Uppsala universitet vilka som får årets innovationsstipendier för doktorander och examensarbetare som bedriver naturvetenskaplig forskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential. I år heter stipendiaterna Sara Frykstrand, Maria Pettersson, Sandra Feldt, Frida Riddar och Hauke Carstensen.
Färgämnes-sensiterade solceller kan byggas av billiga miljövänliga material och kan genom snygg design på ett smidigt sätt integreras i byggnader. I sin nya avhandling har Sandra Feldt sett att en ny komponent i solcellens elektrolyt kan göra den mycket mer effektiv än tidigare.