Proteinet Alfa-aktin behövs för att hjärtmuskeln ska slå, men också för normal utveckling av hjärtat. I nätupplagan av Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare att patienter med en känd defekt i hjärtat förmak har ärftliga förändringar i detta protein. Rönen kan användas direkt för att utveckla diagnostik för defekten, men också på sikt för nya behandlingar av andra hjärtsjukdomar.
Inflammation är temat för Olof Rudbeckdagen fredagen den 26 oktober i Uppsala. Flera framstående forskare föreläser, bland andra professor Rikard Holmdahl från Lunds universitet, som ska berätta om hur man hittar gener som styr inflammation.
Laboratorieförsök har tidigare visat att cancerceller överproducerar ett enzym, heparanas, som spjälkar den kroppsegna polysackariden heparansulfat till kortare fragment. Mängden enzym har samband med graden av malignitet. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Nature Chemical Biology, där Uppsalaforskare visar att en hämmare mot heparanas är mycket intressant som läkemedelskandidat.
Två framstående professorer inom hjärtkärlforskning respektive onkologi har utsetts till nya hedersdoktorer vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
Nu är det visat att teleradiologi fungerar för akutröntgen. Det betyder att patienten kan röntgas på natten i Sverige och omedelbart diagnostiseras i Australien, där det är dag. Det visar en studie från Uppsala universitets enhet för radiologi och Röntgenkliniken på Akademiska sjukhuset som publiceras i senaste numret av tidskriften ACTA Radiologica.
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
Thomas Lönngren, chef för Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA (European Medicines Agency) i London, samt en framstående amerikansk peptidforskare, Abba Kastin, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
I en storskalig studie för att hitta gener som är skadade vid bröstcancer och tjocktarmscancer visar Uppsalaforskare tillsammans med amerikanska kollegor att patienter med samma tumörsjukdom ofta har en unik profil av skadade gener. Resultaten, som idag publiceras i nätupplagan av tidskriften Science, ger nya verktyg för framtidens diagnostik och behandling av cancer.
Den 4 oktober anordnar institutionen för genetik och patologi med stöd från Vetenskapsakademien ett seminarium med anledning av 300-årsfirandet av Carl von Linné. Temat för dagen är Linnés klassificering av människan i relation till dagens genetiska forskning.
En internationell forskargrupp har utvecklat en revolutionerande metod för att kartlägga gener hos hundar. De har visat hur effektiv metoden är genom att identifiera de gener som bestämmer två intressanta egenskaper hos hund. Metoden, som idag publiceras i två artiklar i Nature Genetics nätupplaga, innebär ett genombrott för att använda hunden som modell för sjukdomar som även drabbar människan.
I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.
Om ett pulsåderbråck bakom knäet proppar igen är risken stor för amputation av benet. Hans Ravn visar i sin avhandling, som utgör den största studie som gjorts på denna patientgrupp, att det finns flera sätt att förbättra oddsen för dessa patienter. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Flera riktlinjer och regelverk och stora olikheter i olika länder. Det är vad som möter medicinska forskare som vill använda tidigare insamlade prover från biobanker i sin forskning. I det senaste numret av Nature Biotechnology publicerar svenska etikforskare tillsammans med ledande biobanksforskare för första gången en lösning: en praktisk etisk vägledning för biobanksforskning.
Tidig upptäckt av sjukdom är ofta avgörande för hur framgångsrik en behandling kan bli. Därför är utveckling av nya metoder för diagnostik ett hett forskningsområde, där varje litet steg är av stor betydelse. I en artikel i senaste numret av Molecular & Cellular Proteomics beskriver Uppsalaforskare en teknik som av tidskriften bedöms som särskilt intressant.
Med hjälp av massiva datorberäkningar har Uppsalaforskare lyckats hitta en förklaring till hur nyproducerade proteiner ”lossnar” från proteinfabriken – ribosomen. Resultaten, som publiceras i senaste upplagan av Molecular Cell, förklarar samtidigt en rad experiment som utförts på senare år och ger en idé om hur den sinnrika proteinsyntesen utvecklats under evolutionen.
Bakterier har lärt sig att överlista antibiotika, vilket gör att vi inte längre kan vara säkra på att ha tillgång till effektiv behandling mot vanliga bakterieinfektioner. Nu bjuder forskare in allmänhet, beslutsfattare och vårdpersonal för att få hjälp med idéer om hur man ska komma till rätta med detta ökande problem.
Uppsala universitet hälsar journalister välkomna till en spännande konferens, Materia Medica, om naturen som källa till läkemedel - ett spännande och växande forskningsområde som kan följas ända tillbaka till Linné. Under konferensen diskuteras bland annat naturläkemedlens framtid, betydelsen av vetenskapliga bevis och gifter i naturliga substanser.