Internationellt pris till IT/bioteknik-system
Bioclipse-projektet från Uppsala universitet, som utvecklat ett IT-verktyg för utbildning och forskning inom bioteknik, har tilldelas ett internationellt pris.
Ämnen: Medicin
-
-
Ny kunskap minskar lidandet för barn med vattenskalle
Med en ställbar shunt som kan styras utifrån kan fler barn med vattenskalle slippa en ny operation. Det visar Kai Arnell i sin avhandling där hon också föreslår flera förbättringar vid exempelvis shuntstopp eller infektion. Disputationen äger rum den 8 december vid Uppsala universitet.
-
Chrons sjukdom innebär psykosocial stress
Att vara sjuk i Chrons sjukdom och ulcerös kolit innebär inte bara oro för sjukdomen, utan också stress inför sociala situationer och för att inte hitta en toalett snabbt. Socionomen Kjerstin Larsson har i sin avhandling undersökt patienters livskvalitet och kommer fram till att de behöver bättre stöd från vårdpersonalen. Disputationen äger rum den 30 november.
-
Mekanism bakom hyperaktivitet i bisköldkörteltumörer kartlagd
En tumör i bisköldkörteln kan orsaka överproduktion av ämnen som bland annat kan orsaka urkalkning av skelettet och njursten. Nu har Uppsalaforskare kartlagt en möjlig molekylär mekanism bakom tumörutveckling, som kan öppna för utveckling av nya läkemedel.
-
Tandvårdspersonalen på sjukhusen behöver utbildning i cancervård
I behandlingen av patienter med muncancer kan tandvårdspersonalen roll bli både långvarig och intensiv. Trots detta saknar tandvårdspersonalen på sjukhusen utbildning till exempel för att hantera svåra känslomässiga situationer. Det visar en ny avhandling av Marta Röing som granskas vid Uppsala universitet den 29 november.
-
Nya rön om välkänt läkemedel
Läkemedlet azatioprin, som används mot inflammatoriska tarmsjukdomar, verkar genom att aktiveras av enzymet glutationtransferas. Forskare vid Uppsala universitet visar nu att olika varianter av detta enzym omvandlar läkemedlet olika snabbt. Rönen bidrar till förståelsen av biverkningar hos vissa patienter och ökar möjligheten att utveckla glutationtransferas för en framtida genterapi mot cancer.
-
50th anniversary of world’s first cancer treatment with protons
On November 23 it will have been 50 years since the first proton radiation treatment was administered at the then Gustaf Werner Institute for Nuclear Chemistry, now the The Svedberg Laboratory. It was also the first time ever that proton radiation was used to treat a tumor.
-
Vad behövs för att bedöma risk för antibiotikaresistens?
I det senaste numret av Nature Reviews in Microbiology presenteras i ett svensk-spanskt EU-samarbete vilka teoretiska och praktiska metoder som behövs för att kunna förutsäga risken för att antibiotikaresistens kommer att uppstå.
-
Havandeskapsförgiftning och hjärtkärlsjukdom kan hänga ihop
Kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning när de väntar barn löper större risk att senare i livet insjukna i hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorerna för de båda sjukdomarna är i stort sett desamma, visar Anna-Karin Wikström vid Uppsala universitet i sin avhandling som granskas den 23 november.
-
50-årsjubileum av världens första cancerbehandling med protoner
Den 23 november är det 50 år sedan den första protonstrålebehandlingen gavs vid dåvarande Gustaf Werners institut för kärnkemi, numera The Svedberg-laboratoriet. Det var också första gången som protonstrålning användes som tumörbehandling. Detta firas med ett symposium vid Uppsala universitet som belyser pionjärinsatserna, dagens behandlingar och morgondagens vid den planerade Skandionkliniken.
-
Forskare invald bland europeisk forskarelit
Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en i gruppen av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området.
-
Tidig upptäckt av känd medfödd hjärtdefekt möjlig
Proteinet Alfa-aktin behövs för att hjärtmuskeln ska slå, men också för normal utveckling av hjärtat. I nätupplagan av Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare att patienter med en känd defekt i hjärtat förmak har ärftliga förändringar i detta protein. Rönen kan användas direkt för att utveckla diagnostik för defekten, men också på sikt för nya behandlingar av andra hjärtsjukdomar.
-
Olof Rudbeckdagen om inflammationer
Inflammation är temat för Olof Rudbeckdagen fredagen den 26 oktober i Uppsala. Flera framstående forskare föreläser, bland andra professor Rikard Holmdahl från Lunds universitet, som ska berätta om hur man hittar gener som styr inflammation.
-
Ny hämmare med potential som cancerläkemedel
Laboratorieförsök har tidigare visat att cancerceller överproducerar ett enzym, heparanas, som spjälkar den kroppsegna polysackariden heparansulfat till kortare fragment. Mängden enzym har samband med graden av malignitet. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Nature Chemical Biology, där Uppsalaforskare visar att en hämmare mot heparanas är mycket intressant som läkemedelskandidat.
-
Medicinska fakulteten får två hedersdoktorer
Två framstående professorer inom hjärtkärlforskning respektive onkologi har utsetts till nya hedersdoktorer vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Säkrare röntgen dygnet runt
Nu är det visat att teleradiologi fungerar för akutröntgen. Det betyder att patienten kan röntgas på natten i Sverige och omedelbart diagnostiseras i Australien, där det är dag. Det visar en studie från Uppsala universitets enhet för radiologi och Röntgenkliniken på Akademiska sjukhuset som publiceras i senaste numret av tidskriften ACTA Radiologica.
-
Gel kan hjälpa läkemedlen att hitta rätt i kroppen
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
-
Ny teori förklarar hur nya gener uppstår
I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
-
Framstående farmaceuter nya hedersdoktorer
Thomas Lönngren, chef för Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA (European Medicines Agency) i London, samt en framstående amerikansk peptidforskare, Abba Kastin, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.
-
Biologiska processer i våra gener diskuteras
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
Visa mer
Loading...