Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har studerat släktskap, biologiska effekter och kemiskt innehåll hos släktet arnika, och disputerade vid Uppsala universitet den 14 mars.
För tio år sedan väckte upptäckten att man med statistiska metoder kunde påvisa signalöverföring inom proteiner stor uppmärksamhet. Nu presenterar Uppsalaforskare i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, PNAS, experimentella resultat som motsäger teorin.
En ny metod för att filma blodkärlsceller som rör sig mot riktade signaler har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid University of California. Metoden kan även användas för att studera hur migration av exempelvis cancerceller och nerver kan kontrolleras. Dessa intressanta rön har nu publicerats i tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Dagens brottsutredningar blir alltmer beroende av teknisk bevisning - något som skildras tydligt i den populära deckarserien CSI. I höst startar Uppsala universitet en unik tvärvetenskaplig utbildning som är skräddarsydd för den som tänker sig en yrkesbana vid t ex kriminalteknisk avdelning inom polisen eller laboratorier inom rättsväsendet.
Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Det är allra viktigast under fosterutvecklingen, men heparansulfat är också involverad i t ex blodkärlsbildning, fettomsättning och njurfunktion hos vuxna. Nu har Uppsalaforskare identifierat den mekanism som kan styra den biologiska aktiviteten hos heparansulfat, vilket på sikt kan få medicinska tillämpningar.
Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.
Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publiceras en översikt om banbrytande forskning på detta område som författaren Jarl Wikberg och andra forskare utfört under snart två decennier.
APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.
Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.
Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.
Enäggstvillingar är inte, som man tidigare trott, helt genetiskt identiska. Dessa överraskande rön visar amerikanska, svenska och holländska forskare i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften American Journal of Human Genetics. Resultaten kan få stor betydelse för forskningen om ärftliga sjukdomar och för utveckling av nya diagnostiska metoder.
Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.
Sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi är en vanlig orsak till störd fettomsättning och tidig hjärtinfarkt. Uppsalaforskare har nu utvecklat en banbrytande metod och kan för första gången visa vilka gener som regleras av genen USF1, som man vet orsakar sjukdomen. Resultaten presenteras i dag i den ledande tidskriften Genome Reasearch.
För att lura kroppens immunförsvar kamouflerar sig vissa bakterier med kroppens egna proteiner. Sara Lejon har genom att undersöka två proteiners struktur studerat hur bakteriell infektion uppstår och hur ett visst antibiotikum tillverkas, vilket är viktig kunskap i kampen mot antibiotikaresistens. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.
Svåra blödningar i samband med magsår eller förlossningar behandlas ofta med operation, men ny forskning visar att det finns en bättre metod. Kateterburen terapi, dvs. att man lokaliserar och stoppar blodflödet via en kateter, är både effektivare och mer skonsamt mot patienten, enligt en ny avhandling av Lars-Gunnar Eriksson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 1 februari.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Abba Kastin, som i höstas utsågs till ny hedersdoktor i farmaci vid Uppsala universitet, håller onsdagen den 23 januari ett seminarium i Uppsala som behandlar peptiders inverkan på blod-hjärnbarriären.
A new study has mapped the risk factors behind the autoimmune disease SLE in the entire human genome. The findings of the study, in which researchers from Uppsala University took part, are being presented today in the Web edition of The New England Review of Medicine.
Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.