Storslam till Uppsala för innovativa forskningsmiljöer
När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.
När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.
När det nu är klart att en ny anläggning för synkrotronljus, MAX-IV, byggs i Sverige, innebär det en enorm skjuts för utvecklingen av stora delar av den naturvetenskapliga och tekniska forskningen framöver. Det menar Uppsala universitets materialforskare, som varit med från första början och utgör den största forskargruppen vid den nuvarande anläggningen MAX-lab.
Droganvändningen bland unga är ett allvarligt samhällsproblem. Den 27-28 april arrangeras en kurs om missbruk, neurobiologi och nya preparat, för personal inom socialtjänst, skola, psykiatrin och andra som kommer i daglig kontakt med ungdomar.
Blåbär och många andra nyttiga livsmedel innehåller antioxidanter som oskadliggör fria radikaler i kroppen. Men att identifiera och mäta dem i livsmedel är krångligt och tidsödande. Camilla Zettersten presenterar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 april, en ny metod som förenklar arbetet.
Med hjälp av läkemedelslika molekyler är det möjligt att stoppa processer viktiga för DNA-syntesen hos tuberkulosbakterien, en upptäckt som på sikt kan resultera i nya läkemedel mot tuberkulos. Daniel Muthas vid Uppsala universitet har utvecklat nya datorbaserade metoder som han bland annat använt för att identifiera den här typen av nya molekyler. Avhandlingen granskas den 24 april.
När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.
Klas Kullander, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2009 - de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning, och de mest prestigefyllda bland yngre forskare. Priset är på 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.
Vid hjärtstillestånd drabbas hjärnan av syrebrist. Det är en åkomma med hög dödlighet och de som överlever drabbas ofta hjärnskador. Men hjärnans prognos förbättras betydligt om kroppen kyls ned, något man tror är kopplat bland annat till en andra våg av syrebrist. Det visar ett avhandlingsarbete från Uppsala universitet som presenteras den 28 mars.
Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.
Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.
Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.
Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.
Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.
Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.
Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det som är bäst för det ena könet inte alltid är det bästa för det andra könet. Evolutionära konflikter mellan de båda könen orsakar istället karaktärer och beteenden som rent av är skadliga för det andra könet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Mating can be exhausting. When fruit flies mate, the females’ genes are activated to roughly the same extent as when an immune reaction starts. This is shown in a study at Uppsala University that is now appearing in the scientific publication Journal of Evolutionary Biology.
Det tar på krafterna att para sig. När bananflugor parar sig så slås honornas gener på i ungefär lika stor utsträckning som när en immunreaktion startar. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Evolutionary Biology.