Vad gör vi när möjligheten till bot inte längre finns för en patient? Den 8-9 juni arrangeras en mångvetenskaplig konferens om etik i livets slutskede utifrån tre perspektiv: forskning, den kliniska vardagen, och samhällets riktlinjer.
Ballongvidgning av innebär en klar förbättring både för patienter med dålig njurfunktion eller högt blodtryck. Det visar Hampus Eklöf och hans kollegor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie i senaste numret av ACTA Radiologica.
Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.
Skräddarsydda behandlingar är det bästa vapnet mot vissa cancersjukdomar, som Hodgkins lymfom. Då behandlingen planeras utgår man från vissa riskfaktorer hos patienten. Ingrid Glimelius vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat sådana riskfaktorer och bland annat gjort en helt ny upptäckt, att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut. Avhandlingen granskas den 16 maj.
I ett samarbete mellan de neurovetenskapliga institutionerna i Tartu, Estland och Uppsala har bland annat den amfetaminliknande drogen efedron framställts enligt ett recept på Internet och analyserats kemiskt. Dagligt missbruk av drogen ger en manganbelastning som är 2000 gånger högre än rekommenderat dagligt intag - och ger bestående neurologiska skador.
Riktlinjerna för behandling med oxytocin inom förlossningsvården följs inte alltid strikt, vilket kan leda till ökad risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Förlossningsläkaren Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för syrebrist vid förlossningar och disputerar vid Uppsala universitet den 15 maj.
Åtta tidigare okända gener som påverkar blodtrycket har nyligen identifierats i en omfattande internationell studie som omfattar 34 433 européer. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
Gliom är den vanligaste och allvarligaste formen av hjärntumör som drabbar vuxna. Det är ännu inte klarlagt vilken specifik celltyp i hjärnan som är ursprunget till tumören, men nu visar en forskargrupp vid Uppsala universitet att gliom kan uppstå från omogna stödjeceller. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.
Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
Genom att hämma bakteriers "cellutflödespumpar", som fungerar som deras skyddsmekanism mot antibiotika, maskeras effekten av mutationer som lett till resistens genom sämre bindning av läkemedlet till målmolekyler i cellen. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie som kan ge ledtrådar till hur utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan fördröjas.
På torsdag arrangeras ett heldagssymposium tillsammans med 14 inbjudna forskare från Hallym University i Sydkorea. - Sydkorea har mycket framstående forskning inom områden där även vi har ett starkt forskningsintresse. Vårt besök i Seoul förra året har redan lett till två samarbeten, säger Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi, som ansvarat för planeringen.
Hanna Silber presenterar i sin avhandling en modell som förväntas få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel för behandlingen av typ 2-diabetes. Den kan dessutom leda till mindre obehag för försökspersoner, liksom till lägre kostnader. Disputationen ägde rum den 24 april vid Uppsala universitet.
När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.
När det nu är klart att en ny anläggning för synkrotronljus, MAX-IV, byggs i Sverige, innebär det en enorm skjuts för utvecklingen av stora delar av den naturvetenskapliga och tekniska forskningen framöver. Det menar Uppsala universitets materialforskare, som varit med från första början och utgör den största forskargruppen vid den nuvarande anläggningen MAX-lab.
Droganvändningen bland unga är ett allvarligt samhällsproblem. Den 27-28 april arrangeras en kurs om missbruk, neurobiologi och nya preparat, för personal inom socialtjänst, skola, psykiatrin och andra som kommer i daglig kontakt med ungdomar.
Blåbär och många andra nyttiga livsmedel innehåller antioxidanter som oskadliggör fria radikaler i kroppen. Men att identifiera och mäta dem i livsmedel är krångligt och tidsödande. Camilla Zettersten presenterar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 april, en ny metod som förenklar arbetet.
Med hjälp av läkemedelslika molekyler är det möjligt att stoppa processer viktiga för DNA-syntesen hos tuberkulosbakterien, en upptäckt som på sikt kan resultera i nya läkemedel mot tuberkulos. Daniel Muthas vid Uppsala universitet har utvecklat nya datorbaserade metoder som han bland annat använt för att identifiera den här typen av nya molekyler. Avhandlingen granskas den 24 april.
När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.