Bakterier som redan har en låg resistens mot antibiotika kan på egen hand fortsätta att mutera och bli högresistenta, utan att de exponeras för antibiotika. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften PloS Pathogens.
Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.
Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.
Förebyggande operationer används allt oftare för att behandla bråck på stora kroppspulsådern. Trots att operation numera erbjuds allt äldre och sjukare patienter har långtidsöverlevnaden för dem som opereras förbättrats de två senaste decennierna. Det visar en stor studie där forskare från Uppsala universitet har undersökt 12 000 patienter. Resultaten publiceras i tidskriften Circulation.
Tre av fyra tonåringar med cancer har 18 månader efter diagnosen god eller utmärkt livskvalitet, enligt en ny studie som letts av Louise von Essen vid Uppsala universitet. Detta tyder på att det trauma som sjukdomen innebär kan inverka positivt på den psykologiska utvecklingen hos många unga. Studien omfattar tonåringar som vårdats vid de barnonkologiska klinikerna i Uppsala, Umeå och Lund.
Resistensmönstret för antibiotika hos trutar är detsamma som hos människor och i en ny studie visar Uppsalaforskare att nästan hälften av medelhavstrutarna i södra Frankrike bär någon form av antibiotikaresistens. Studien publiceras idag i tidskriften PLoS One.
Varje år dör 700-1000 svenskar av akut brustet pulsåderbråck och av dem som genomgår akut operation får många allvarliga komplikationer. Nu visar forskare i Uppsala och Gävle att prognosen kan förbättras betydligt vid operationerna med en ny metod. Studien publiceras i juninumret av den ansedda tidskriften British Journal of Surgery.
En nära släkting till tbc-bakterien har sensationellt visat sig kunna bilda sporer - något forskarvärlden för länge sedan enats om att denna bakteriegrupp inte kan. Leif Kirseboms forskargrupp vid Uppsala universitet har nu bildbevis som utmanar denna "sanning".
Inväxt och nybildning av blodkärl, som måste till för att ett sår ska läka eller en tumör tillväxa, har man ansett sker genom att kärlet "förgrenas" och växer vidare mot en kemisk gradient av tillväxtfaktorer. Nu har Uppsalaforskare visat att mekaniska dragkrafter är betydligt viktigare än man hittills anat, vilket öppnar ett nytt fält för att utveckla behandlingar.
Nattens positiva besked från EU att de flesta länder stödjer en neutronstrålningsanläggningen i Lund innebär att det nu är mycket troligt att ESS placeras där och sätter Sverige på kartan internationellt. Det menar Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet, där landets största grupp inom neutronstrålningsforskning finns.
Det unika material som finns i Europas, och framför allt i Nordens och Sveriges, biobanker, är en guldgruva för medicinsk forskning. För att komma till bästa nytta ska nu informationen samordnas, liksom de etiska och tekniska riktlinjerna kring användningen av bankerna biobankerna.
Elna-Marie Larsson blir ny professor i neuroradiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsinriktning passar mycket väl in i universitetets och Akademiska sjukhusets pågående kliniska forskning inom cancer och neurologiska sjukdomar med inriktning mot imaging.
Att hitta immunoterapeutiska behandlingsmetoder mot sjukdomar som Alzheimers och Parkinson är idag ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 28-29 maj hålls en första världskonferens i Uppsala.
Adam Strömstedt visar i sin avhandling hur antimikrobiella peptider kan göras effektiva som en ny kategori antibiotika, samtidigt som resistensutveckling hos bakterierna försvåras. Disputationen äger rum den 20 maj.
Vad gör vi när möjligheten till bot inte längre finns för en patient? Den 8-9 juni arrangeras en mångvetenskaplig konferens om etik i livets slutskede utifrån tre perspektiv: forskning, den kliniska vardagen, och samhällets riktlinjer.
Ballongvidgning av innebär en klar förbättring både för patienter med dålig njurfunktion eller högt blodtryck. Det visar Hampus Eklöf och hans kollegor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie i senaste numret av ACTA Radiologica.
Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.
Skräddarsydda behandlingar är det bästa vapnet mot vissa cancersjukdomar, som Hodgkins lymfom. Då behandlingen planeras utgår man från vissa riskfaktorer hos patienten. Ingrid Glimelius vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat sådana riskfaktorer och bland annat gjort en helt ny upptäckt, att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut. Avhandlingen granskas den 16 maj.
I ett samarbete mellan de neurovetenskapliga institutionerna i Tartu, Estland och Uppsala har bland annat den amfetaminliknande drogen efedron framställts enligt ett recept på Internet och analyserats kemiskt. Dagligt missbruk av drogen ger en manganbelastning som är 2000 gånger högre än rekommenderat dagligt intag - och ger bestående neurologiska skador.
Riktlinjerna för behandling med oxytocin inom förlossningsvården följs inte alltid strikt, vilket kan leda till ökad risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Förlossningsläkaren Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för syrebrist vid förlossningar och disputerar vid Uppsala universitet den 15 maj.