För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.
Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.
Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har framställt ett effektivt enzym som man hoppas ska kunna ingå i en ny behandlingsform mot bröstcancer. Resultaten publiceras i den internationellt välrenommerade tidskriften Chemistry & Biology.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en helt ny mekanism i nervcellerna och visar att transporten av membranproteiner inne i cellen är en mycket viktigt komponent för en välfungerande kroppsviktkontroll. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PloS Genetics.
Okunskap och osäkerhet hos vårdpersonal och chefer, patienter som upplever skam och rädsla och menar att vården inte ger tillräcklig vägledning. Sjuksköterskan Maria Lindberg har skrivit en avhandling om multiresistenta bakterier inom vården och konstaterar att det finns områden som behöver förbättras.
Varje år drabbas tusentals svenskar av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen (divertikulit). Sedan 50 år tillbaka behandlas dessa patienter med antibiotika. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att denna antibiotikabehandling inte gör någon nytta. Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag
Med humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet vårdas svårt sjuka och döende i hemmet av palliativa vårdteam. Lizbeth Engström har skrivit en avhandling i pedagogik om sjuksköterskors arbete i dessa team. Hon disputerar vid Uppsala universitet den 2 mars.
Uppsala universitet och Akademiska Hus investerar tillsammans 177 miljoner kronor för att bygga ut Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Målet är att ge SciLifeLab Uppsalas forskare inom medicin och molekylär biovetenskap en mötesplats av internationella mått. I det nya femvåningshuset Navet skapas en kreativ miljö där forskarna som tidigare har suttit på olika adresser kan samlas.
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Smärtupplevelsen och användning av smärtstillande behandling under en förlossning varierar mellan olika kvinnor. Läkaren Fatimah Dabo Pettersson har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet sett att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor.
I en ny studie som letts från Uppsala universitet har forskare jämfört DNA:t hos tvillingar i olika åldrar. Studien visade att DNA-förändringar i normala blodceller där stora eller små DNA-segment har bytt riktning, duplicerats eller helt förlorats är vanligare hos äldre människor än hos yngre. Resultaten kan bidra till att förklara varför immunförsvaret försvagas hos äldre.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.
I dag den 30 januari samlas cirka 350 personer som arbetar inom äldreomsorgen på UKK för att påbörja Uppsala universitets utbildning som ska ge kursdeltagarna kompetens att leda ett värdegrundsarbete inom sina organisationer.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att den del av hjärnan som bidrar till människans aptitkänsla påverkas av sömnbrist. Dåliga sömnvanor kan därför påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt. Resultaten publiceras nu i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.
Det finns tusentals sjukdomar som drabbar väldigt få, men sammantaget innebär det att många svenskar lider av en ovanlig sjukdom. Läkaren Jimmy Sundblom har undersökt några drabbade familjer och kan presentera resultat som på sikt kan leda till behandlingar även mot betydligt vanligare sjukdomar.
Behandling av sjukdomstillstånd som orsakats av skadad eller förlorad vävnad utgör en stor utmaning. Donatorerna är få. Forskare vid Uppsala universitet leder från och med årsskiftet ett internationellt projekt där ledande forskargrupper tillsammans med företag ska utveckla metoder för att med hjälp av stamceller, tillväxtfaktorer och funktionella material få kroppen att läka sig själv.
Den 10 januari träffas företag och forskare inom diabetesområdet på Uppsala universitet för att utbyta kunskap i skräddarsydda diskussionsgrupper. Företagen har satt agendan genom att i förväg skicka in frågor som de önskar få belysta i samtal med forskare. Konceptet kallas AIMday® och har tidigare testats med stor framgång inom andra vetenskapsområden.
Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga.
En långvarig mjukdelssmärta som kronisk tennisarmbåge bör inte behandlas med vila, utan med specifikt utformad träning. Det är ett av de resultat som presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet där allmänläkaren Magnus Peterson även presenterar en möjlig diagnostisk metod för att visualisera smärtan.