Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att laxparasiten Spironucleus salmonicida genererar energi i sina celler på ett annat och mer ”ursprungligt” sätt än de flesta andra högre organismer. Resultaten ger ny information om livets utveckling, men har också betydelse för utveckling av nya läkemedel mot parasitsjukdomar. Studien publiceras idag i tidskriften Nature Communications.
I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans DNA med genaktivitet på RNA-nivå.
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att nyckeln till att behandla prionsjukdomar så som galna kosjukan och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom kan ligga i ribosomen, cellens maskin för proteinsyntes. Resultaten publicerades nyligen i Journal of Biological Chemistry.
En ny studie visar att samtliga undersökta barn med Crohns sjukdom hade ett vanligt förekommande virus - enterovirus - i tarmen. Detta samband har inte tidigare påvisats för denna kroniska inflammatoriska tarmsjukdom. Resultaten publiceras idag i det senaste numret av den internationella tidskriften Clinical and Translational Gastroenterology.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har använt en ny metod för att undersöka övervikt och fetma som en orsak till hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har man sett starka samband, men det har inte varit klart om det har varit fetman i sig som har varit orsaken eller om graden av fetma bara varit en markör för en annan bakomliggande orsak.
Det blodförtunnande läkemedlet Waran används för att minska risken för blodpropp. Det är mycket viktigt att läkemedlet doseras rätt men idag är det svårt att förutsäga vilken dos en patient behöver, särskilt hos barn. I en ny avhandling från Uppsala universitet har apotekaren Anna-Karin Hamberg skapat ett dataprogram för individanpassad Waranbehandling som kan användas både för vuxna och barn.
Patienter med kroniska besvär efter en whiplashskada har ofta ont i tuggmuskulaturen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar tandläkaren Luciano Klobas att det kan vara anspänning av tuggmuskulaturen som följd av långvarig smärta och stress som ligger bakom smärtan i käkarna. Han har också sett att en stabiliserande bettskena kan lindra patienternas smärta.
Många överviktiga som lider av obstruktiva sömnapnéer skulle må bättre om de gick ner i vikt. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att skräddarsydd beteendemedicinsk behandling är effektiv för att hjälpa dessa patienter. Avhandlingen visar också att många sitter alldeles för mycket still och att behandlingar särskilt riktade mot stillasittande behöver utvecklas och utvärderas.
Kemikalier med hormonstörande egenskaper påverkar celler i livmodern som är viktiga för nybildningen av blodkärl. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. När endotelcellernas funktion störs kan kvinnor bland annat drabbas av missfall, havandeskapsförgiftning eller infertilitet.
Ledande forskare från hela världen samlas nästa vecka i Uppsala för att diskutera de senaste resultaten inom forskningen som syftar till immunterapeutisk behandling mot degenerativa sjukdomar som exempelvis alzheimer och ALS.
De flesta enzymer verkar mycket specifikt, men det finns undantag. Så kallade avgiftningsenzymer har märkligt nog en förmåga att inaktivera ett tjogtal läkemedel samtidigt. Nu kan ett svensk-amerikanskt forskarteam visa mekanismen bakom detta mysterium. Studien publiceras i den ansedda biokemiska tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Hur cellerna reglerar sin egen funktion genom att ”gasa och bromsa” är viktig grundkunskap när nya smarta mediciner ska utvecklas, eller växtceller förmås att producera mer bioenergi. I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications den 14 maj visar forskare vid Uppsala och Umeå universitet en modell över hur cellernas styr- och reglersystem fungerar.
När personer från lokala politiska grupper, hälsovårdsorganisationer och kvinnoorganisationer arbetade tillsammans mot samma mål halverades dödligheten för nyfödda. Det visar en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften PLoS Medicine.
En ny gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete vid Uppsala universitet och SLU. Genen bildar ett protein, plakophilin 2, som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Fyndet visar att förändringar i hudbarriären är en bidragande orsak till förhöjd risk att utveckla atopisk dermatit.
I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. Idag publiceras en ny studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, som visar att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid 2½ års ålder.
I en artikel i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Science Signaling presenterar forskare från Uppsala universitet nya rön om mekanismerna bakom bukspottskörtelns insulinfrisättning. Resultaten kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel som förstärker insulinsekretionen hos diabetespatienter.
Vi har alla nytta av resultaten av stora europeiska hälsostudier, men det är inte alltid lätt för forskarna att samarbeta över landsgränser. Nu startar BBMRI-LPC, ett EU-projekt som under fyra år ska arbeta för att öka forskarnas tillgång till prover och data. Forskare vid Uppsala universitet har en nyckelroll i projektet.
Att ozon är skadligt att andas in är känt. För snart tre år sedan kunde ett svensk-brittiskt forskarteam visa vilka molekyler i det skyddande lagret av lungans insida som påverkas av ozon. Nu har de med hjälp av neutronexperiment avslöjat mer i detalj vad som händer.
Hur den livsviktiga proteinsyntesen i cellerna går till är en fråga som engagerar många forskargrupper runt om i världen. Små defekter kan nämligen få stora biologiska konsekvenser. Med hjälp av datorsimuleringar har nu Uppsalaforskare lyckats fånga molekylernas rörelser under själva avläsningen av den genetiska koden. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Communications.
Nya genvarianter som har samband med hjärtfrekvens har identifierats i en omfattande studie som involverar 268 forskare från 211 institutioner och sex stora forskningskonsortier runt om i världen. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Genetics.