De senaste tio årens utveckling inom forskningen har bland annat handlat om att allt större mängder data måste kunna hanteras och analyseras. När nu Uppsala universitets centrum för högpresterande datorberäkningar och storskalig lagring, UPPMAX, firar tio år, är området hetare än någonsin.
I en ny avhandling har Josefin Bäckström vid Uppsala universitet undersökt hur anhöriga till brännskadade personer mår. Studierna visar bland annat att kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och att bemötandet i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas efter individens personliga omständigheter.
Vävnadsprocesser vid långvarig smärta som kronisk tennisarmbåge kan visualiseras med bilddiagnostisk metod. Det visar resultat från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i PLOS ONE. Forskaren Magnus Peterson presenterar en ny användning av positron-emissions-tomografi (PET) och en markör för signalreceptorn NK1 för att visualisera en fysiologisk process associerad till smärtan.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet.
Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år professor Ulf Landegren för hans entreprenörsinsatser inom området molekylära analyser inom medicin och biologi.
Det har gått 400 år sedan den första professorn i medicin och fysik utnämndes vid Uppsala universitet. Detta firas med symposium i universitetsaulan. Universitetet bjuder också in till Olof Rudbeckdagen med temat ”Det friska åldrandet”. Och i slutet av oktober hålls en temakväll om cancerforskning – under den rosa/blå kupolen. Samtliga evenemang är öppna för allmänheten.
En tidigare upptäckt har visat att samma gen som orsakar Shar-Pei-hundens rynkiga hud också orsakar en för rasen vanlig febersjukdom. Nu kan samma internationella forskargrupp visa att den även ligger bakom ett brett spektrum av inflammatoriska symptom som drabbar hud, öron och kropp hos denna ras. Studien publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
Identifiering av ett nytt protein i lungorna ger nya möjligheter att tidigt diagnosticera den allvarliga lungsjukdomen interstitiell lungfibros. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan även ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Ledare, läkare, tränare och sponsorer är avgörande för idrottaren, inte minst i överföringen av attityder, åsikter och värderingar. Genom att utkräva ansvar bortom idrottsutövaren som individ, får vi en bättre bild av hur dopningskulturen ser ut och fungerar. Det föreslår Ashkan Atry i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Nära hälften av alla samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 rör barn. I en ny avhandling vid Uppsala universitet har Elenor Kaminsky sett att telefonsjuksköterskors råd väger tungt för föräldrar. Nästan en fjärdedel av de intervjuade föräldrarna skulle, trots fortsatt stark oro för sitt barn, avstå från att söka sjukvård, om inte detta uttryckligen rekommenderats av telefonsjuksköterska.
För första gången arrangeras den Europeiska konferensen Eurothrombosis i Sverige. Den 3-5 oktober samlas Europaeliten inom hjärt-kärlforskningen för att presentera de allra senaste rönen i Uppsala.
Lewykroppar är långa olösliga proteintrådar som anses ligga bakom Parkinsons sjukdom och Lewy body demens. I sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har Therese Fagerqvist framställt antikroppar som specifikt binder till de skadliga förstadierna till Lewykroppar och som genom antikroppsbehandling visat sig kunna minska nivåerna av skadliga proteiner i det centrala nervsystemet hos möss.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.
Forskare från Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala presenterar en omfattande studie av epigenetisk DNA-metylering i benmärgsprover från 764 barn med akut leukemi. Studiens resultat, som publiceras av den välrenommerade tidskriften Genome Biology, kan bidra till bättre diagnostik och behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn.
I en ny avhandling undersöks förekomsten av skador orsakade av hjärt-lungräddning. Resultaten innebär ingen förändrad syn på själva hjärt-lungräddningen. Den räddar liv. Däremot ger studierna viktig information till vården för bästa omhändertagande av överlevande patienter.
Tidigare har man trott att de två olika testmetoderna signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie, som letts av forskare vid Uppsala universitet, visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att laxparasiten Spironucleus salmonicida genererar energi i sina celler på ett annat och mer ”ursprungligt” sätt än de flesta andra högre organismer. Resultaten ger ny information om livets utveckling, men har också betydelse för utveckling av nya läkemedel mot parasitsjukdomar. Studien publiceras idag i tidskriften Nature Communications.
I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans DNA med genaktivitet på RNA-nivå.
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att nyckeln till att behandla prionsjukdomar så som galna kosjukan och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom kan ligga i ribosomen, cellens maskin för proteinsyntes. Resultaten publicerades nyligen i Journal of Biological Chemistry.