Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Barnet i fokus när Rudbeck och Rosén firas

    Årets Olof Rudbeckdag är ett samarrangemang med Nils Rosén von Rosensteinjubiléet. Eftersom von Rosenstein är känd som pediatrikens fader går dagen i barnhälsovårdens tecken – från navelsträng till trådlös.

  • Mycket små mängder tungmetaller och antibiotika i miljön bidrar till resistensproblemen

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.

  • Riskkommunikation måste vara etiskt försvarbar

    Riskkommunikation måste nå ut. Men den måste också ha etisk legitimitet. Det kan handla om katastrofer, som kärnkraftsolyckor, men det handlar också om risker som ligger närmare oss: samhällsinformation om vaccineringen mot svininfluensa eller amningsinformation till nyförlösta kvinnor. Den 7 oktober håller Sabine Roeser, professor vid TU Delft en öppen föreläsning på ämnet riskkommunikation.

  • Björkénska priset till Leif Wide

    Leif Wide, professor emeritus i endokrinologisk biokemi och upptäckaren bakom bland annat moderna graviditetstest, har utsetts till mottagare av årets Björkénska pris.

  • Ny studie visar koppling mellan sömn och skolresultat

    Ungdomar som lider av sömnstörningar eller som ofta sover mindre än sju timmar per natt presterar sämre i skolan. Det visar sömnforskare från Uppsala universitet i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine.

  • Ny studie visar vardagsmotionens betydelse för att undvika hjärtsvikt

    Genom att motionera på en måttlig nivå över en timme, alternativt träna hårt 30 minuter om dagen, kan en person sänka risken för att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

  • Banbrytande svensk studie bör förändra rutiner vid behandling av hjärtinfarkt

    Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.

  • Ny genetisk forskning avslöjar hur vildkaninen blev tam

    Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.

  • Genetik och livsstil påverkar i hög grad biomarkörer för inflammation och cancer

    I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.

  • Uppsala universitet får toppanslag för rekrytering av internationell auktoritet inom vaskulärbiologisk forskning

    Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.

  • Uppsalas Fernströmspris tilldelas Mia Phillipson

    Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.

  • ”Fetmagenen” FTO kopplad till förändrad hormonbalans som får oss att äta mer

    Personer som bär på genen FTO löper större risk än andra att drabbas av fetma. Forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet har nu identifierat några av de mekanismer som gör att bärare av genen går upp i vikt. En ny studie visar att en vanlig variant av FTO påverkar halterna av hormonerna leptin och ghrelin i blodet, hormoner som reglerar hunger och mättnad.

  • Flickor och pojkar hanterar smärta olika

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har fysioterapeuten Sara Holm studerat barn och ungdomar som har sökt fysioterapi inom primärvården för smärta i muskler och leder. Resultaten visade att dessa barn och ungdomar upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet än smärtfria jämnåriga men också att flickor och pojkar hanterade sin smärta på olika sätt.

  • PCB kan öka den skadliga effekten av rökning

    I en ny studie som idag publiceras i tidskriften Plos One visar forskare vid Uppsala universitet att den skadliga effekten av rökning förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet. Detta tyder på att miljögifter samverkar med andra riskfaktorer för olika sjukdomar – ett område som inte är tillräckligt utforskat enligt forskarna.

  • Simulering i pyttesmå steg födde efterlängtad metod

    Att använda datorsimuleringar för att förutsäga vilken läkemedelskandidat som har störst potential har hittills inte varit så träffsäkert eftersom både små läkemedelslikande molekyler och proteiner aminosyror varierar så mycket kemiskt. Uppsalaforskare har nu på ett listigt sätt lyckats utveckla en metod som visat sig vara både exakt, tillförlitlig och generell.

  • SciLifeLab i Uppsala inviger nya lokaler

    Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och idag invigdes de nya lokalerna under festliga former i närvaro av bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de världskända forskarna Craig Venter och Janet Thornton.

Visa mer