Vad betyder det när vi säger att vi ska simulera den mänskliga hjärnan? Varför är det viktigt att göra det? Och är det ens möjligt att simulera hjärnan separat från den kropp den faktiskt är en del av? De här frågorna och andra diskuterar två forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Neuron som publiceras idag.
Att inte kunna svettas kan vara livsfarligt. Men många mår också dåligt av att de svettas för mycket. En grupp forskare som letts från Uppsala universitet har identifierat en grundläggande mekanism som reglerar svettning. Resultaten använder de nu för att utveckla en substans som skulle kunna minska svettproduktionen för de människor som lider av oönskad och sjuklig svettning.
Årets Olof Rudbeckdag är ett samarrangemang med Nils Rosén von Rosensteinjubiléet. Eftersom von Rosenstein är känd som pediatrikens fader går dagen i barnhälsovårdens tecken – från navelsträng till trådlös.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.
Riskkommunikation måste nå ut. Men den måste också ha etisk legitimitet. Det kan handla om katastrofer, som kärnkraftsolyckor, men det handlar också om risker som ligger närmare oss: samhällsinformation om vaccineringen mot svininfluensa eller amningsinformation till nyförlösta kvinnor. Den 7 oktober håller Sabine Roeser, professor vid TU Delft en öppen föreläsning på ämnet riskkommunikation.
Leif Wide, professor emeritus i endokrinologisk biokemi och upptäckaren bakom bland annat moderna graviditetstest, har utsetts till mottagare av årets Björkénska pris.
Ungdomar som lider av sömnstörningar eller som ofta sover mindre än sju timmar per natt presterar sämre i skolan. Det visar sömnforskare från Uppsala universitet i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine.
Om vi ändrar vår livsstil och anammar nya teknologier finns åtskilliga möjligheter att åldras med hälsa, få en god omvårdnad och minska vårt beroende av andra. Detta visar en ny rapport som sammanfattar slutsatserna från toppmötet Uppsala Health Summit i juni.
Genom att motionera på en måttlig nivå över en timme, alternativt träna hårt 30 minuter om dagen, kan en person sänka risken för att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.
Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.
I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.
Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.
Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.
Personer som bär på genen FTO löper större risk än andra att drabbas av fetma. Forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet har nu identifierat några av de mekanismer som gör att bärare av genen går upp i vikt. En ny studie visar att en vanlig variant av FTO påverkar halterna av hormonerna leptin och ghrelin i blodet, hormoner som reglerar hunger och mättnad.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har fysioterapeuten Sara Holm studerat barn och ungdomar som har sökt fysioterapi inom primärvården för smärta i muskler och leder. Resultaten visade att dessa barn och ungdomar upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet än smärtfria jämnåriga men också att flickor och pojkar hanterade sin smärta på olika sätt.
I en ny studie som idag publiceras i tidskriften Plos One visar forskare vid Uppsala universitet att den skadliga effekten av rökning förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet. Detta tyder på att miljögifter samverkar med andra riskfaktorer för olika sjukdomar – ett område som inte är tillräckligt utforskat enligt forskarna.
Det är allmänt känt att den förväntade livslängden är kortare för män än för kvinnor. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar på ett samband mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och både en kortare livslängd och högre dödlighet från cancer i andra organ.
Patienter med Legg-Calvé-Perthes sjukdom löper större risk att drabbas av andra sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, ADHD och depression. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.