Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Uppsala universitet satsar på antibiotikacentrum

    ​Det kommer att skapas ett Uppsala Antibiotics Center vid Uppsala universitet. Det meddelade prorektor Anders Malmberg vid öppningen av toppmötet Uppsala Health Summit idag. Målet är det tvärvetenskapliga centret ska bli en regional, nationell och internationell kunskapsresurs och mötesplats inom antibiotikaresistensområdet.

  • Ett steg närmare fungerande designade enzymer

    Forskare världen över försöker att designa enzymer som fungerar lika effektivt som naturens egna, men ännu har ingen lyckats. I en ny studie, som publiceras i Nature Communications idag, presenterar Uppsalaforskare nya rön som ger en djupare förståelse av hur naturliga enzymer fungerar.

  • Kiselnitridbeläggningar kan göra att vi kan använda våra proteser längre

    Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.

  • För tidigt födda barn har försämrad funktion i ögats tappar och stavar

    För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.

  • ​Uppsala Health Summit släpper rapport inför toppmötet

    Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.

  • Västvärldens användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens

    I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

  • Ny forskning om underlivsbesvär hos bröstcancerpatienter

    Det är vanligt att kvinnor som genomgått klimakteriet får underlivsbesvär. Hos kvinnor som får behandling för östrogenkänslig bröstcancer blir besvären ofta värre. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras ny kunskap om hur antiöstrogen behandling påverkar vaginalslemhinnan. Kunskap som i framtiden skulle kunna leda till utvecklingen av nya behandlingsstrategier.

  • Spädbarn vars syskon har autism har svårt att planera sina handlingar

    I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.

  • Nya rön om blodkoagulation i färsk avhandling

    I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Oskar Eriksson hur en komponent i blodkoagulationssystemet inte bara signalerar intracellulärt via en specifik receptor, som man tidigare trott, utan att det finns andra signaleringsvägar. Disputationen är rum den 22 april.

  • Ny biomarkör för livmodercancer

    Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med forskare från Åbo och Bergen funnit en ny biomarkör som kan särskilja de kvinnor med livmodercancer som har god prognos från de som har hög risk för återfall i sjukdomen. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Gynecologic Oncology.

  • Uråldrig uppkomst av färgseende

    I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.

  • Tarmsjukdomar ett växande problem – situationen kartlagd i ny avhandling

    ​Risken för att insjukna i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är mycket hög jämfört med andra länder. Det framgår av överläkaren Daniel Sjöbergs avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 13 mars. Han visar också att prognosen varierar mellan olika sjukhus och blodbrist inte alltid åtgärdas trots nationella riktlinjer.

  • Moderkakans funktion undersöks med modern MR-teknik

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Sara Sohlberg studerat genomblödningen i moderkakan under pågående graviditet. Resultaten visar att undersökningar med hjälp av MR-teknik har potential att bidra med viktig information vid bedömning av kvinnor med misstänkt dåligt fungerande moderkaka och tillväxthämmade foster.

  • Allt fler kejsarsnitt ett hot mot global mödrahälsa

    ​Under de senaste årtiondena har kejsarsnittsfrekvensen ökat kraftigt över hela världen. Helena Litorp har undersökt situationen i Tanzania och visar i sin avhandling att det inte endast var andelen kejsarsnitt som ökat, utan även mödradödligheten. En rad kliniska rekommendationer ges för bättre vårdkvalitet.

  • Barn med bipolära sjukdomar får ofta hälsoproblem som vuxna

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.

  • Årets Celsius-Linnéföreläsningar bjuder på fascinerande rön om jordskorpan och genetiska saxar

    Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.

  • Ny metod förtydligar bilden av genetik bakom allergi och astma

    ​Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.

  • Genetiken bakom fetma kartlagd i storskaliga studier

    Ett internationellt forskarlag har identifierat 89 nya genregioner med koppling till fetma. Flera funktioner i centrala nervsystemet visas ha en viktig roll i utvecklingen av fetma, liksom omsättningen av fettväv och insulin.

Visa mer