Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.
Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.
IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).
Svenska forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet visar nu att gener som styr biologiska klockor i kroppens olika celler och vävnader förändras efter en natts sömnbrist. Studien publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.
När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.
Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.
Cancer orsakar ofta en rad indirekta problem såsom blodproppar och sämre fungerande organ hos den drabbade individen. Orsakerna till denna organsvikt är fortfarande inte klarlagda. Nya fynd från en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att en typ av blodceller, neutrofiler, spelar en viktig roll i denna process. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.
En ny metod för att studera proteiner, som inte kräver avancerad utrustning, specifika laboratorier eller dyra reagens, har tagits fram vid Uppsala universitet. Metoden skulle kunna utvecklas vidare för att användas inom vården, till exempel för sjukdomsdiagnostik.
Ny forskning vid Uppsala universitet visar på lovande framsteg i användning av stamceller för behandling av skada på ryggmärgen. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, visar att humana stamceller som transplanteras till en ryggmärgsskada bidrar till återkomst av förlorad känsel.
Förlossningsrädsla är vanligt bland kvinnor och förekommer hos 8-23 procent under graviditet och barnafödande. Fem procent av kvinnorna har svår förlossningsrädsla. I en ny studie från Uppsala universitet visar Elin Ternström att det är dubbelt så vanligt med förlossningsrädsla bland utlandsfödda kvinnor jämfört med kvinnor födda i Sverige.
Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har studerat risken att dö inom närmaste fem åren och dessutom utvecklat en unik hälsoriskkalkylator. De har använt en av världens största studiematerial, UK Biobank, innehållande data från nära en halv miljon personer. Resultaten väntas få stora användningsområden inom såväl samhälle som forskning.
Det kommer att skapas ett Uppsala Antibiotics Center vid Uppsala universitet. Det meddelade prorektor Anders Malmberg vid öppningen av toppmötet Uppsala Health Summit idag. Målet är det tvärvetenskapliga centret ska bli en regional, nationell och internationell kunskapsresurs och mötesplats inom antibiotikaresistensområdet.
Forskare världen över försöker att designa enzymer som fungerar lika effektivt som naturens egna, men ännu har ingen lyckats. I en ny studie, som publiceras i Nature Communications idag, presenterar Uppsalaforskare nya rön som ger en djupare förståelse av hur naturliga enzymer fungerar.
Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.
För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.
Svenska pappor får inte samma möjligheter som mammor att lära sig om vård och uppfostran av sina barn. Det visar en ny avhandling från institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Det är vanligt att kvinnor som genomgått klimakteriet får underlivsbesvär. Hos kvinnor som får behandling för östrogenkänslig bröstcancer blir besvären ofta värre. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras ny kunskap om hur antiöstrogen behandling påverkar vaginalslemhinnan. Kunskap som i framtiden skulle kunna leda till utvecklingen av nya behandlingsstrategier.