Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Proteome arrays ger nya insikter i autoimmuna sjukdomar

    Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.

  • Avmystifierad entropi gör enzymreaktioner mer begripliga

    En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.

  • Klartecken för klinisk prövning av helt ny cancerbehandling

    Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.

  • Förenklad abortvård kan stärka indiska kvinnors egenmakt

    Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.

  • ​Hur påverkas enskilda celler av läkemedel?

    Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.

  • Ny metod för bättre behandling av bröstcancer

    En ny metod för att bestämma typ av bröstcancerbehandling har i en ny studie visat sig lika tillförlitlig som standardmetoden, samtidigt som patienten slipper kirurgiskt ingrepp för vävnadsprover. Resultaten tyder också på att metoden kan leda till mer korrekt behandling.

  • ​Sällsynt förstadiecell till humana mastceller hittad

    För första gången har man hittat mastcellsprogenitorer i blod hos människor. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Blood. Tidigare har man bara sett dem hos möss. Det här fyndet kommer att kunna vara till hjälp när det gäller att förstå och hitta ny behandling av mastcellsrelaterade sjukdomar, till exempel astma eller atopiskt eksem.

  • ​Ökad förståelse för tidiga sjukdomsmekanismer vid ledgångsreumatism

    I en ny avhandling från Uppsala universitet - Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis - har forskare studerat vilken roll de vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter har, när en person drabbas av autoimmun artrit, även kallat ledgångsreumatism. I studien har man tittat på vad som händer i kroppen långt innan sjukdomen bryter ut.

  • Ny rapport om hälsoläget hos de som drabbades av skogsbranden i Västmanland

    Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om branden var en händelse som upplevts som påfrestande.

  • Blodprov avslöjar din verkliga ålder

    Ett vanligt blodprov kan avslöja din biologiska ålder – hur gammal din kropp egentligen är. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature) i dag. Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen.

  • Posttraumatiskt stressyndrom speglar en obalans mellan hjärnans signalsystem

    Att vara med om en traumatisk händelse kan orsaka livslånga ångestbesvär kallat posttraumatiskt stressyndrom. Nu visar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med posttraumatiskt stressyndrom har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Ju större obalans, desto allvarligare symptom uppvisar patienterna.

  • Hälsa, politik och kultur i Afrika i centrum för ny satsning

    Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.

  • Smitta funnen i råttor i svenska storstäder

    ​För första gången sedan 1930-talet har forskare funnit svenska råttor infekterade med bakterien Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, en smitta som kan överföras till människa och som i allvarliga fall orsakar Weils sjukdom. Resultaten publiceras nu vetenskapligt och en större studie omfattande fler råttor har inletts.

  • Ny avhandling om arbetsmiljöarbete inom den tillverkande industrin

    Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är viktigt för att trygga människors hälsa och säkerhet på arbetet. En ny avhandling från Uppsala universitet har undersökt förutsättningar och möjligheter hos tillverkande företag att lyckas med arbetsmiljöarbetet. Hasse Nordlöf har i sina studier bland annat sett ett samband mellan arbetsplatsens kultur och hur väl arbetsmiljöarbetet fungerar.

  • Framgången för HPV-vaccin beroende av stöd till skolsköterskor

    Skolsköterskor behöver få adekvata förutsättning och fortbildning när ett nytt vaccin ska implementeras. Deras roll är mycket viktig för framgången och en stor majoritet upplever att det statliga stödet inte använts som avsett. Detta konstateras i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Tidig kontakt med hundar kopplat till lägre risk för barnastma

    En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Frågan har tidigare undersökts men utan samstämmiga resultat. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15 procent lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.

  • Risken för hjärtinfarkt halverad för Vasaloppsåkare

    Stora folksjukdomar kan förebyggas med motion. Det framgår av en ny avhandling som presenteras vid Uppsala universitet. Avhandlingens författare Ulf Hållmarker har i många år varit tävlingsläkare för Vasaloppet och har i sina studier sett att fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk, jämfört med övriga befolkningen, att få en första hjärtinfarkt eller stroke.

Visa mer