Patienter med cancerformen glioblastom har mycket dålig prognos eftersom det saknas effektiv behandling. I en studie som publiceras i tidskriften Cell Reports har forskare vid Uppsala universitet funnit ett samband mellan den celltyp som tumören uppkommit ifrån och tumörens tillväxt och känslighet mot cancerläkemedel.
I en ny studie har man hittat bevis för en ny princip för hur epigenetiska förändringar kan åstadkommas. -Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.
Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.
Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. I en ny studie beskriver en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger.
Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.
Utsatthet för våld är vanligt och är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor visar en undersökning vid ungdomsmottagningarna i Västernorrland. Studien omfattar 1 051 kvinnor mellan 15 och 22 år och ingår i en doktorsavhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 12 januari.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har tillsammans med en forskargrupp på Max Planck-institutet i Göttingen, Tyskland, utvecklat en helt ny typ av mikroskopi. Det nya mikroskopet gör det möjligt att följa enstaka molekyler i levande celler med 100 gånger bättre tidsupplösning än tidigare.
Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.
Hjärntumörformen glioblastom är svår att behandla och har mycket dålig prognos. I en studie som idag publiceras i tidskriften Cell Reports visar forskare från Uppsala universitet att en sorts stamceller i tumören förekommer i olika stadier med olika känslighet mot strål- och cellgiftsbehandling. Resultaten kan ligga till grund för utveckling av nya behandlingsstrategier.
Färre biverkningar men samma effekt på tumören. Det går att få genom ett nytt sätt att ge antikroppsbaserad immunterapi vid behandling av cancer. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften European Journal of Immunology.
Genetiska skillnader i genen FADS1 avgör risken att drabbas av en lång rad sjukdomar. Vår förmåga att tillverka fleromättade fetter som omega-3 och omega-6 skiljer sig åt och det påverkar risken för till exempel rubbningar i ämnesomsättningen, inflammatoriska sjukdomar och flera cancerformer. Forskare har klarlagt sambanden i detalj och deras arbete publiceras nu i Nucleic Acids Research.
Kroppspulsåderbråck, eller abdominellt aortaaneurysm, är ett potentiellt livshotande tillstånd som behandlas med kirurgi. Genom ett unikt internationellt samarbetsprojekt har forskare analyserat hur denna sjukdom behandlas i elva olika länder på tre kontinenter och resultaten visar på överraskande skillnader i behandlingsbeslut.
Allt fler patienter med mykotiska abdominella aortaaneurysm behandlas med endovaskulär kirurgi istället för öppen kirurgi. Det visar en ny studie genomförd av den kärlkirurgiska forskargruppen vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Forskarna drar slutsatsen att fler äldre patienter kan erbjudas kirurgisk behandling med den mer skonsamma tekniken och att fler liv därmed kan räddas.
Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.
Det mesoporösa materialet Upsalite® hindrar tillväxten av bakterien Staphylococcus epidermidis, som kan orsaka både akne och vårdrelaterade infektioner. Det visar en ny studie av Maria Strømmes forskargrupp vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften ACS Omega.
Forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet har hittat ett genetiskt arvsanlag som är starkt kopplat till den autoimmuna Addisons sjukdom. Upptäckten har kunnat göras tack vare det svenska Addisonregistret och resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.
Måndag 7 november anordnar U-FOLD tillsammans med EU-kommissionen ett seminarium om trafficking, med särskilt fokus på vilken roll beroendeframkallande droger har när det gäller trafficking. En av huvudtalarna är Per-Anders Sunesson, som sedan i våras är den första på posten som Sveriges ambassadör för arbetet mot människohandel, utsedd av regeringen.
Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Att förstå hur celler i en tumör reagerar på läkemedelsbehandling är viktigt för att kunna utveckla så effektiva läkemedel som möjligt. I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om en ny metod för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.
Genom att förstora upp molekyler i blodet 1500 gånger och sedan färga in dem med fluorescerande färg skulle det kunna bli lättare att i blodprov hitta dels tecken på cancer och dels se om medicineringen mot cancern hjälper. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.