En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur proteinet CD93 interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.
En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår. Ny forskning från Uppsala universitet visar att även låga koncentrationer antibiotika kan leda till utveckling av hög resistens mot antibiotika hos bakterier.
I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.
Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Resultaten gäller även efter att forskarna tagit hänsyn till genetiska effekter, livsstilsfaktorer, ålder och kön hos deltagarna i studien. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Scientific Reports.
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.
Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny mekanism för hur antibiotikatoleranta bakterier uppkommer. Dessa rön, som publiceras i det senaste numret av EMBO Journal, kan ha stor betydelse för vår förståelse kring antibiotikatolerans.
Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i Oncogene.
Genom att använda självprovtagning följt av HPV-test skulle mer än dubbelt så många kvinnor med risk för livmoderhalscancer kunna identifieras och erbjudas förebyggande behandling. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som publiceras i British Journal of Cancer.
Forskare vid universiteten i Uppsala och Lund har i en ny studie upptäckt varför insulinutsöndringen inte fungerar som den ska hos personer med typ 2-diabetes. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin som nu publiceras i PNAS, bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Forskarna är först i världen med att utveckla detta för behandling av sår och teknologin har förutsättningar att förändra det stora fältet biologiska läkemedel.
Utan bättre samarbete och förankring av smittskyddsplaner på global och lokal nivå kommer vi även i framtiden ha svårt att skydda oss mot epidemier, så det är viktigt att agera innan det händer. Detta är ett av budskapen i en ny rapport som sammanfattar diskussionerna från höstens Uppsala Health Summit på temat Tackling Infectious Disease Threats.
Flera studier har visat att brist på sömn påverkar oss fysiskt och mentalt. Arbetsminnet är viktigt för att hålla saker i huvudet under kortare tidsperioder, vilket i sin tur möjliggör abstrakt tänkande och planering. En grupp forskare från Uppsala universitet visar nu i en studie publicerad i Journal of Sleep Research att akut sömnbrist påverkar arbetsminnet på olika sätt hos kvinnor och män.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet DRIVE-AB, där Uppsala universitet ingår som parter, publicerar nu sin slutrapport med förslag på hur man kan driva på utvecklingen av nya antibiotika och samtidigt garantera tillgången och en hållbar användning av de nya läkemedlen.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Oxford har utforskat en ny strategi för att stänga ned specifika enzymer för att förhindra celler att dela sig. Metoden, som publiceras i Cell Chemical Biology, kan användas som en strategi för att bekämpa cancer.
En studie om de finska krigsbarnen under andra världskriget genomförd av forskare vid Uppsala universitet finner att konsekvenserna med avseende på psykisk ohälsa av traumatiska upplevelser under barndomen kan överföras till nästa generation.
Malignt melanom är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i cancer bland unga vuxna. Trots att behandlingar av melanom har förbättrats på senare tid har de flesta patienterna ingen nytta av behandlingen, som dessutom ofta medför biverkningar. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Aglaia Schiza undersökt nya sätt att behandla sjukdomen.
En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan hundägande och hjärt-kärlhälsa hos över 3,4 miljoner tidigare hjärtfriska svenskar i åldern 40-80 år. Den nya studien visar att hundägare hade lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker under den tolv år långa uppföljningsperioden.