Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • ​E-journaler bättre för patienter än förutspått

    Patienter är mer positiva till e-journaler än vad läkarkåren var innan de nätbaserade patientjournalerna infördes. En forskargrupp vid Uppsala universitet har under åren före och efter införandet av e-journalen Journalen i Region Uppland 2012 följt både läkarnas och patienternas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att oron som läkarna kände tidigare är delvis obefogad idag.

  • Blockering av cellernas proteinfabriker kan minska spridning av cancermetastaser

    Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från Uppsala universitet visar att en process som gör att cellerna kan sprida sig underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Resultaten öppnar för ett nytt sätt att behandla avancerad cancer. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Samband mellan höga PCB-nivåer i blodet och för tidig död

    Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er i blodet och för tidig död. Det visar en tvärvetenskaplig studie, baserad på 1 000 slumpmässigt utvalda 70-åringar i Uppsala, som idag publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
    Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan professorerna Lars Lind och Monica Lind vid Uppsala universitet och Akad

  • Nyupptäckt mekanism kan leda till förbättrad blodsockerkontroll

    Många diabetespatienter har inte bara problem med sitt insulin utan även med frisättningen av hormonet glukagon. Forskare vid Uppsala universitet har nu upptäckt en reglermekanism som i förlängningen kan leda till nya möjligheter att förbättra blodsockerkontrollen hos dessa patienter. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

  • ​Etiska problem med genetisk screening inför graviditet

    Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.

  • Hjärnceller som styr rytmer i aptiten identifierade

    Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

  • Svårdetekterad antibiotikaresistens underskattat kliniskt problem

    I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.

  • ​Flera gener bidrar till narkolepsi orsakad av Pandemrix

    Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

  • Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

    En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.

  • Många som får prostatacancer behöver inte opereras

    I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

  • Beslut om att inte återuppliva: Sjuksköterskors och läkares perspektiv

    I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, och det kan leda till frustration. I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på ”Ej HLR-beslut” inom cancervården.

  • Så skapas arbetsplatser där sjuksköterskor vill arbeta

    Brist på sjuksköterskor och kritik mot stressig arbetsmiljö är återkommande larm om situationen inom vården. Men många trivs jättebra på jobbet, något som sällan lyfts fram i debatten. I en ny studie, publiceras i tidskriften International Journal of Nursing Studies, har Carina Ahlstedt undersökt vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas och stanna på en arbetsplats.

  • Rudbeckdagen 2018: Smärta – den osynliga sjukdomen

    Kroppen använder smärta som varningssignal, men det är också en osynlig sjukdom. Årets Rudbeckdag den 19 oktober bjuder på föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter av smärta. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik.

  • Ny kunskap om samutvecklingen mellan retrovirus och värd

    Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer.

  • ​Bristfällig information till cancerpatienter

    Cancerpatienter som söker information på internet om tidiga experimentella studier, riskerar att få dålig och ibland felaktig information – och det på officiella webbsidor som ska kunna informera om aktuella prövningar. Det här kan få konsekvenser för patienterna, visar en ny studie från Uppsala universitet.

  • ​Genetiska förändringar orsakar Tourettes syndrom

    Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats. Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.

  • Genetisk risk: Ska forskare berätta?

    Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.

  • Nervceller som kontrollerar mod funna

    Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.

Visa mer