Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • P-piller minskar risken för äggstocks- och endometriecancer

    En studie från Uppsala universitet, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

  • Ny analysmetod för prediktion av risk och effekt vid immunterapi

    I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet skillnader i hur antikroppen Rituximab interagerar med blod från friska personer jämfört med patienter med kronisk lymfatisk leukemi. Nu väcks hopp om att analysmetoden ska bana väg för viktiga genombrott inom immunterapeutisk forskning och vård.

  • Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

    Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes, detta jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

  • ​Ny behandling mot premenstruellt dysforiskt syndrom, pmds

    Genom att behandlas med progesteronreceptor-hämmare skulle många kvinnor som lider av pmds kunna slippa de värsta psykiska symptomen som irritabilitet och depression. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den medicinska tidskriften American Journal of Psychiatry. Varannan kvinna i studien blev av med sin pmds.

  • 240 däggdjur hjälper oss att förstå människans arvsmassa

    Ett stort internationellt konsortium har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.

  • Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan

    Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

  • Nyutvecklad metod visar stor potential för behandling av Alzheimers sjukdom

    I Alzheimers sjukdom klumpar ett protein ihop sig i hjärnan och gör att de drabbade tappar minnet. I en nypublicerad artikel beskriver en forskningsgrupp vid Uppsala universitet en ny behandlingsmetod som ökar kroppens egen nedbrytning av byggstenarna som leder till att proteinet klumpar ihop sig.

  • AI-metoder för analys av sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad

    Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.

  • ​CRUSH Covid – nytt forskningssamarbete

    Uppsala universitet och Region Uppsala lanserar ett gemensamt forskningsprojekt där man med hjälp av bland annat data från 1177 och virusmätningar i avloppsvatten, ska kunna kartlägga, förebygga och dämpa smittspridningen av viruset covid-19 i Uppsala län. Man kommer även att vetenskapligt utvärdera de åtgärder som används för att stoppa utbrotten.

  • Kväveoxid möjlig behandling vid covid-19

    Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.

  • Nytt snabbtest visar hur antibiotika samverkar för att döda bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

  • Sömnproblem liten påverkan på typ 2-diabetiker som medicinerar

    ​Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem – när det gäller nivån på långtidsblodsockret. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att problemen påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning och att det viktigaste är att patienterna fortsätter att medicinera.

  • Möjlig mekanism bakom blodproppar vid covid-19 funnen

    Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar. Studien har publicerats i Thrombosis and Haemostasis.

  • Nervblockad skyddar mot typ 1-diabetes

    I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.

  • ​Ny tidig biomarkör för cancersjukdomar

    I en studie gjord på över 400 sjukhuspatienter med 18 olika cancerdiagnoser har forskare kunnat visa att EVP, extracellulära vesiklar och partiklar, skulle kunna användas som biomarkörer för flera cancersjukdomar. Studien som har letts av forskare från bland annat Uppsala universitet publiceras nu i den medicinska tidskriften Cell.

  • Coronarestriktionerna i Nepal har lett till kraftigt ökad barnadödlighet

    Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år. Studien publiceras i tidskriften Lancet Global Health.

  • Ny kunskap om enzym med viktig roll för SARS-CoV-2-infektion

    Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.

  • Oväntade kopplingar mellan genförändringar i tumörceller och läkemedelssvar vid hjärncancer funna

    Precisionen vid behandling av hjärncancerformen glioblastom kan öka och befintliga läkemedel användas på nya sätt. Det visar en studie från Uppsala universitet där ett stort antal cellprover från patienter med hjärntumörer undersökts. Forskarna har kartlagt hur cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports.

  • Ny funktion funnen hos blodplättar i tumörers blodkärl

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.

  • ​Längre expansioner i huntingtongenen vanligare än trott

    Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. I en studie gjord på 7 000 personer i norra Sverige, kan forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet visa att det är en oväntat stor grupp som har onormalt långa upprepningar vilket kan leda till en ökande förekomst av sjukdomen i befolkningen

Visa mer