Med hjälp av stora datorberäkningar kan man effektivt undersöka olika materials egenskaper för vätelagring. Det visar Carlos Moysés Graça Araújo i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 april. I hans arbete finns bland annat ett nytt litiumbaserat och mycket lovande material.
Hur kan utbildningen för hållbar utveckling förbättras? Detta diskuteras av forskare, lärare och andra samhällsaktörer på en konferens vid Uppsala centrum för hållbar utveckling den 10-11 april.
Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.
Brunbjörnar från Iberiska halvön är inte så genetiskt olika andra brunbjörnar i Europa som man trott. En internationell studie som idag publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, visar tvärtom att den spanska björnen nyligen isolerats från andra europeiska stammar. Rönen innebär nya fakta i diskussionen om hur den hotade spanska björnpopulationen ska räddas.
Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 19 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Uppsala vattencentrum.
I höst startar en unik utbildning ledd från Uppsala universitet där åtta lärosäten i sex länder ger studenter från hela Europa möjlighet att tillsammans lära det bästa från varje universitet. På köpet får de bred kunskap om hur olika sjöar och vattendrag kan fungera beroende på lokala förhållanden.
Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.
Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Forskare vid Uppsala universitet och KTH presenterar i dagens nätupplaga av tidskriften Science belägg för att deras teori om Jordens inre verkligen stämmer. Rönen kan bland annat få betydelse för förståelsen av jordens avkylning, liksom av stabiliteten hos det jordmagnetiska fältet.
Genetisk analys av saliv gör det möjligt att se om ett bytesdjur har blivit attackerat av en varg eller en hund. Anna-Karin Sundqvist har bland annat utvecklat metoder för detta i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 8 februari. Hon visar också att risken för att hund-vargkorsningar ska föra in hundgener i vargflocken är liten.
Uppsala universitet har nu tagit fram en miljöplan som ska gälla 2008-2012. Den innehåller fyra övergripande områden som ska prioriteras: klimatpåverkan, förbrukning och återvinning, kemikalieanvändning och kommunikation.
Under de senaste åren har EU arbetat hårt med att etablera unionen som en ledande aktör i den globala kampen mot klimatförändringarna. I boken EU och den globala klimatfrågan – Europaperspektiv 2008, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 6 februari, presenteras aktuell forskning om EU:s klimatarbete.
Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.
Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.
I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen ”Beringia 2005”, var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen spritt sig ut i naturen, vilket är alarmerande för framtidens sjukvård.
Med hjälp av olika alarmläten kan lavskrikor berätta för andra gruppmedlemmar vad deras huvudsakliga fiende – hökar - håller på med. Det räcker för att leda till situationsspecifika flyktbeteenden, som ökar chansen att de överlever. Denna upptäckt av Uppsalaforskaren Michael Griesser publiceras i Current Biology och visar för första gången att djur kan bedöma och kommunicera om rovdjurs beteende.
Miljöföroreningar kan sannolikt påverka fortplantningsorganen hos både kvinnor och gråsälar. Carolina Bredhult visar i sin avhandling på ökad förekomst av myom hos gråsälar som utsatts för PCB under lång tid, men också att celler från kvinnors livmoderslemhinna påverkas av hormonstörande föroreningar i laboratorieexperiment. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 december.
Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Rajeev Ahuja har funnit den hittills högsta vätelagringskapaciteten i materialet MOF-5 (metal-organic framework-5). Resultaten publiceras i denna veckas nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Science, PNAS.
Vattenbrist är redan idag ett stort globalt problem, men väntas öka med klimatförändringen. Men uppgifterna om vattentillgångar i världen går isär. Elin Widén-Nilsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 14 december, utvecklat en ny global vattenbalansmodell som på sikt ska kunna användas för att analysera storskaliga vattentillgångar.